Vi tar en paus på Blogspot. Och fortsätter skriva som vanligt under SBAB.se

Här hittar du våra Snabbkommentarer

Vi syns!

/Tomas och Tor

Bostadsmarknaden: priserna planar ut och byggandet kommer igång

Denna vecka har det publicerats mycket statistik och rapporter kring bostadsmarknaden. Mäklarstatistiken för september tyder på att både bostadsrätts- och småhuspriser fortsatt öka under hösten. Vår egen rapport, Mäklarbarometern, visar att prisökningarna väntas plana ut under vintern. Riksbankens räntehöjningar och bolånetaket kommer att få en dämpande verkan. Stockholms bostadsrättsmarknad är den marknad som väntas påverkas mest av bolånetaket. Tur då att det är där den underliggande efterfrågan är som starkast.

Många byggen har startats upp och ROT-aktiviteterna har varit många hittills i år. Både Boverket och Sverige byggindustrier räknar också, i färska prognoser, med ordentliga uppgångar i bostadsbyggandet framöver. Främst är det byggandet av flerbostadshus som ökar medan småhusbyggandet släpar efter en del. Det är den starka svenska ekonomin, en ljusare arbetsmarknad och hushållens optimism som driver på antalet byggstarter. Trots den kraftiga uppgången kommer dock bostadsbyggandet under 2011 inte riktigt att nå upp till nivåerna i mitten av 2000-talet.

Läs mer i senaste Mäklarbarometern om temperaturen på bostadsmarknaden i Storstadsregionerna.

Skrivet av: Tor Borg

Är det en ny industrikris på gång?

I sitt senaste tal bedömde vice riksbankschef Svante Öbergs att tillväxten i den svenska ekonomin är så stark att styrräntan behöver fortsätta att höjas de närmaste månaderna. Samtidigt kommer statistik som visar att industriproduktionen minskade med 4 procent från juli till augusti och att industrins orderingång föll med nästan 6 procent.

Har Öberg missbedömt läget? Är det istället en ny kris på gång? Nej, knappast. Nedgången för industrin i augusti måste sättas i relation till en mycket kraftig ökning under tidigare månader. Konjunkturinstitutets barometer och enkäter till inköpscheferna i industrin visar också att september var en mycket bättre månad för industrin än augusti.

Den svaga industristatistiken i augusti lär därför inte ändra Öbergs inställning om behovet av kommande räntehöjningar. Vi räknar med att majoriteten i riksbankens direktion resonerar på liknande sätt och att styrräntan höjs med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de närmaste räntemötena.

Skrivet av: Tomas Pousette

Riksbanken avvecklar krisåtgärderna

I dag förfaller det sista av de stora lån som Riksbanken försett bankerna med för att underlätta kreditförsörjning och upprätthålla likviditeten på räntemarknaderna under finanskrisen. Som mest hade Riksbanken 380 miljarder kronor utlånat, motsvarande 12 procent av BNP (allt som produceras i landet under ett år). I och med detta har Riksbanken avvecklat i stort sett alla "extraordinära" krisåtgärder. Som jämförelse kan nämnas att de flesta andra centralbanker fortfarande driver stora utlånings- och obligationsköpsprogram för att stödja likviditet och hålla nere långa räntor. I både Japan och EMU har man ganska nyligen också utvidgat dessa program medan en eventuell utvidgning diskuteras i både USA och Storbritannien.

Avvecklingen av likviditetsstödet innebär i sig en viss åtstramning av ränteläget. Vi har redan kunnat se en viss uppgång i de korta marknadsräntorna i Sverige. Riksbanken lär gå vidare med ytterligare räntehöjningar framöver. Åsikterna om hur snabbt detta kommer att ske är dock delade. Mer om detta kan du läsa i senaste Boräntenytt.

Skrivet av: Tor Borg

Imponerande styrka i den svenska ekonomin

Utfallet för den senaste ekonomiska statistiken har bekräftat vår bild av att efterfrågan i den svenska ekonomin växer mycket snabbt för tillfället. Bara under den senaste veckan har statistik över utrikeshandel, detaljhandel, bilhandel och utlåning visat på en fortsatt stark utveckling av efterfrågan. Konjunkturinstitutets månadsbarometer stödjer ytterligare bilden av en ekonomi på hög växel. Visserligen är mycket av statistiken preliminär och osäker men mycket talar ändå för att vi under de senaste månaderna har upplevt den starkaste ekonomiska tillväxten på länge.

Stockholmsbörsen, kronan och ränteskillnader under tredje kvartalet

Även i internationell jämförelse har utvecklingen varit mycket stark. Med tanke på att stora delar av omvärlden fortfarande påverkas av finanskrisrelaterade problem så är det inte konstigt att Stockholmsbörsen gått omkring 10 procent starkare än världens börser i genomsnitt samtidigt som den svenska kronan stärkts med drygt 6 procent under de senaste tre månaderna. Riksbankens två räntehöjningar, i början av juli och i början av september, har inneburit att korta marknadsräntor stigit en hel del under sommaren och hösten, i motsats till de flesta andra länder där räntorna legat stilla.

Skrivet av: Tor Borg

Svensson påverkar hushållens ränteförväntningar

Hushållen har dragit ner förväntningarna på boräntan med den kortaste bindningstiden på 3 månader. I september bedömde hushållen att boräntan kommer att vara 3,32 procent på 1 års sikt, 3,99 procent på 2 års sikt och 4,35 procent på 5 års sikt. I augusti var motsvarande ränteförväntningar 3,41, 4,16 och 4,53 procent. Det visar Konjunkturinstitutets senaste barometer.

Det verkar troligt att argumenten för en försiktig höjning av Riksbankens styrränta som framförts med kraft av vice riksbankschef Lars Svensson och något försiktigare av vice riksbankschef Karolina Ekholm påverkat hushållens ränteförväntningar. Hushållens förväntningar om den egna ekonomin och om Sveriges ekonomi har blivit allt mer optimistiska, vilket borde tala för högre och inte lägre boräntor.

Splittringen i Riksbankens direktion om hur mycket styrräntan behöver höjas framöver ser alltså ut att få effekter för hushållens räntesyn. Det blir intressant att se om det blir majoriteten, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, eller Lars Svenssons mjukare linje som hushållen kommer att ha störst tilltro till.

Skrivet av: Tomas Pousette

Högre långa boräntor

I vår senaste konjunkturbedömning från slutet av augusti var prognosen att boräntorna skulle stiga till slutet av året. Hittills har prognosen stämt väl. Boräntorna med korta bindningstider har dragits upp av Riksbankens höjning av styrräntan i början av september och av förväntningar om ytterligare räntehöjningar. De långa marknadsräntorna har också stigit under september, vilket bidrar till att vi idag höjer bundna boräntor med bindningstider på 2-10 år med 0,05-0,09 procentenheter.

Prognosen om högre boräntor ser alltså ut att vara träffsäker. Nedgången för de långa marknadsräntorna igår visar emellertid att ränteutvecklingen inte är spikrak. Ett mjukt budskap från den amerikanska centralbanken och lite svag ekonomisk statistik var tillräckligt för att trycka ner de långa obligationsräntorna. Vår bedömning är att det mycket väl kan komma tillfälliga nedgångar i de längre bundna boräntorna framöver men att trenden ändå är uppåt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Lugnt på finansmarknaden efter valet

Trots att det inte ser ut att bli en majoritetsregering efter valet har finansmarknaden inte reagerat negativt. Istället har kronan fortsatt att stärkas och skillnaden mellan svenska och tyska långa obligationsräntor har varit stabil. Starka svenska statsfinanser och en stark tillväxt har vägt tyngre än den politiska osäkerheten.

Om de etablerade politiska partierna tar det ansvar som man säger sig vilja ta och samarbetar konstruktivt, så verkar det mindre troligt att finansmarknaden skulle förändra sin syn på svensk politisk risk. Ett första test på samarbetsviljan kommer i höstbudgeten, som ska lämnas till riksdagen senast den 12 oktober.

Valresultatet ger oss således hittills ingen anledning att ändra vår prognos för boräntorna, som redovisades i Boräntenytt den 8 september. De längre bundna boräntorna väntas stiga under de kommande månaderna men någon extra skjuts uppåt av valet verkar det inte bli.

Skrivet av: Tomas Pousette

Stigande bostadspriser trots bolånetak och räntehöjningar

Statistiken över prisutvecklingen på bostadsmarknaden under augusti visar på fortsatt stigande prisnivåer överlag. Tidigare tendens till prisnedgång under sommaren har vänts till uppgång under augusti i de flesta regioner. Jämfört med för ett år sedan är både bostadsrätts- och småhuspriserna drygt 9 procent högre (enligt Valueguard respektive SCB). På bostadsrättsmarknaden har prisökningen varit lite lägre i Malmö och Göteborg än vad den varit i Stockholm och andra städer. På småhusmarknaden har priserna ökat snabbast i de tre storstadsregionerna och Dalarna medan Blekinge, Västerbotten och Värmland släpar efter.

Framöver kommer bostadsmarknaden att dras åt olika håll. Det finns en tilltagande bostadsbrist i flera regioner på grund av att bostadsbyggandet inte hållit takten med den demografiska utvecklingen. Den starkare konjunkturen innebär också högre hushållsinkomster, bättre arbetsmarknad, stigande framtidstro och därmed ökande efterfrågan på bostäder. Dessa drivkrafter kommer att balanseras av kommande räntehöjningar och andra åtgärder (exempelvis bolånetaket) som gör det dyrare att finansiera bostadsköp. Vi räknar med att den underliggande bostadsefterfrågan är så stark att prisuppgången kommer att fortsätta framöver, men i en betydligt blygsammare takt än vi vant oss vid de senaste åren.

Skrivet av: Tor Borg

Stark tillväxt och låg inflation

Igår rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att tillväxten i ekonomin under andra kvartalet var betydligt starkare än vad som preliminärt beräknades i slutet av juli. BNP-tillväxten, jämfört med andra kvartalet förra året, skrevs upp från 3,7 till 4,6 procent. Idag redovisar SCB att konsumentpriserna var oförändrade från juli till augusti. Prisökningarna från augusti förra året var bara 0,9 procent. Rensat för effekten av sänkta räntor var inflationstakten något högre men ändå bara 1,4 procent.

Stark tillväxt och låg inflation är en gynnsam kombination. Förklaringen är förstås den kraftiga konjunkturnedgången i samband med finanskrisen. Det är lätt att överträffa den låga produktionen förra året och det finns fortfarande mycket lediga resurser i ekonomin, vilket håller nere inflationstrycket. Förstärkningen av kronan gör också sitt till för att hålla nere importpriserna.

Vi räknar med att tillväxten dämpas under andra halvåret och att inflationstrycket bara stiger måttligt framöver. Därför måste Riksbanken snart slå av på takten i räntehöjningarna för att inte bromsa in ekonomin för mycket och skapa en för låg inflation. Två eller tre räntehöjningar till, sedan är det dags för en paus.

Skrivet av: Tomas Pousette

Hög tillväxt, låg inflation, låga räntor

Flera prognosmakare har reviderat upp sin syn på tillväxten de senaste månaderna. TNS SIFO Prospera gör en återkommande undersökning av förväntningarna på tillväxt, inflation, löner, räntor och växelkurs bland inköpschefer, penningmarknadsaktörer och arbetsmarknadsorganisationer. Av denna framgår ganska tydligt hur mycket tillväxtförväntningarna har ökat. Mellan juli och september har den förväntade tillväxten på ett års sikt stigit från 1,7 till 3,1 procent, en marknt uppgång på bara två månader. Med tanke på dagens upprevidering av BNP-statistiken så kan nog förväntningarna ha stigit ännu lite till i nästa mätning.
Tillväxtförväntningarna på 2 och 5 års sikt har också stigit en del. Inflationsförväntningarna är i princip oförändrade, inflationen väntas ligga kring Riksbankens inflationsmål. Inte heller förväntningarna på Riksbankens reporänta har förändrats särskilt mycket. Reporäntan väntas vara 1,3 procent om ett år att jämföra med 1,0 procent i julimätningen. På 2 och 5 års sikt har ränteförväntningarna sänkts något. De långsiktiga ränteförväntningarna förefaller låga med tanke på att Riksbanken själv bedömer att en normal reporänta ska ligga kring 3,75 procent. Läs mer om hur splittrade ränteförväntningarna är och effekterna av denna splittring i senaste boräntenytt.

Skrivet av: Tor Borg

SBAB - Länsförsäkringar, 0-0

Eftersändning från öppningsmatch av Finans-SM i fotboll.

Riksbanken vill bromsa ekonomin

Riksbanken höjde, som väntat, styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Prognosen för styrräntan under de närmaste tre åren lämnades också oförändrad. Styrräntan väntas höjas till 2,1 procent till hösten 2011, till 3,1 procent hösten 2012 och till 3,8 procent hösten 2013. Förändringarna i riksbankens prognoser av svensk tillväxt och inflation var marginella.

Det mesta talar för att styrräntan fortsätter att höjas med 0,25 procentenheter vid de två kommande räntemötena i oktober och december. Därefter är det troligt att räntehöjningarna går in i ett lugnare tempo och att styrräntan hålls oförändrad vid några av räntemötena.

Riksbanken påpekar alltid att ränteprognoserna kan behöva förändras i ljuset av ny information. För närvarande delar emellertid Riksbanken vår bedömning att vi inte står inför ett nytt kraftigt bakslag i den internationella konjunkturen.

Skrivet av: Tomas Pousette

Höjning av styrräntan men oförändrad räntebana

Så var det då dags igen för ett nytt räntemöte. Riksbankens direktion träffas den 1 september och meddelar sitt beslut den 2 september. Allt annat än en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent vore en stor överraskning. Den majoritet i Riksbankens direktion som fanns för en höjning av styrräntan i juli är stabil och kommer att rösta igenom en ny höjning.

Då är det mer intressant att se om Riksbanken förändrar sin prognos av styrräntan under den kommande treårsperioden. Vi tror inte det har hänt så mycket i internationell och svensk ekonomi sedan räntemötet i juli att det motiverar en justering av räntebanan. Å ena sidan har USA:s ekonomi utvecklats svagare än väntat men å andra sidan har svensk ekonomi fortsatt att vara överraskande stark. Balansen måste nog förändras mer entydigt för att Riksbanken ska ändra sin ränteprognos.

Skrivet av: Tomas Pousette

Live från Arholma med Tor Borg

Svensk ekonomi går bra än så länge

Stämningen på räntemarknaden är dyster. Obligationsräntorna har fallit till mycket låga nivåer, vilket tyder på förväntningar om en svag internationell tillväxt och låg inflation under lång tid. I den svenska statistiken syns emellertid ännu inte så mycket av detta. I juli fortsatte exporten att öka i snabb takt och arbetsmarknaden förbättrades. Den öppna arbetslösheten var visserligen lite högre än i juli förra året men det beror i hög grad på att utbudet av arbetskraft ökar mer än sysselsättningen.

Är det räntemarknaden som är alltför dyster eller är det bara en tidsfråga innan den svenska ekonomin börjar mattas av? Vi räknar med att konjunkturen kommer att dämpas men tror inte på ett större bakslag vare sig i den internationella eller svenska ekonomin. Utvecklingen i den amerikanska ekonomin, som är något av en ledande indikator för världsekonomin, blir extra viktig framöver för att avgöra om vi har rätt i vår bedömning.

Skrivet av: Tomas Pousette

Bolånemarknaden fortsätter växa trots bolånetak

Vi räknar inte med att bolånetaket kommer att bromsa in efterfrågan på bolån särskilt mycket. Själva ränteeffekten motsvarar ungefär en riksbankshöjning (0,25 procentenhet). Den största effekten kommer från de amorteringskrav som troligtvis kommer att ställas på utlåningen utöver 85 procents belåningsgrad. Finansinspektionens analyser tyder dock på att de flesta låntagare borde ha utrymme för ökade amorteringar. I praktiken blir nog effekten marginell, redan idag ställer bankerna krav på amorteringar och högre räntor vid högre belåningsgrader. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar och medföra att bolånemarknaden fortsätter växa i rask takt. Läs mer i vår senaste konjunkturrapport.

Skrivet av: Tor Borg

Konjunkturrapport 24 augusti 2010

Räntemarknaden är för pessimistisk

Förväntningarna på räntemarknaden är inställda på en ny kris i världsekonomin. Oro för deflation har pressat ner långräntorna till extremt låga nivåer. Vi tror att pessimismen är överdriven och räknar med en god tillväxt de närmaste åren. Obligationsräntorna kommer då att stiga kraftigt och de bundna boräntorna kommer att dras upp.

Kraftig uppgång i boräntorna

Riksbanken höjer styrräntan snabbt till 1,50 procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare skede och styrräntan stannar vid 2 procent i slutet av 2011 och 3,25 procent i slutet av 2012. Nedpressade långa marknadsräntor och stigande korta boräntor gör att det för närvarande är fördel för längre bundna boräntor.

Global återhämtning på halvfart

Finanskrisen kastar fortfarande, nästan två år efter kulmen, sin skugga över den globala ekonomin. Den snabba uppgången i världsekonomin verkar ha bromsat in under sommaren. Det går trögt på flera håll och många länder brottas med svaga offentliga finanser och vikande tillväxt. Fortsatt låga räntor ger dock välbehövlig stimulans åt återhämtningen.

Tudelad svensk ekonomisk politik

BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir cirka 3 procent per år under perioden 2010-2012. En expansiv finanspolitik motverkar Riksbankens höjningar av styrräntan. Resursutnyttjandet börjar normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent och den underliggande inflationen är i fas med inflationsmålet på 2 procent.

Bolånetaket och bolånemarknaden

Bolånetaket får en ganska marginell effekt på bolånemarknaden, som väntas fortsätta växa i snabb takt. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar. Hushållens skuldsättning fortsätter därmed att öka.

Läs mer här

Hotar vetebullen boräntorna?

Skörden av vete och en del andra spannmålsprodukter har drabbats av torka i viktiga odlingsländer som Ryssland. Priset på vete har därför stigit kraftigt, vilket kommer att märkas även på priset på den svenska vetebullen. Vi tror dock inte att prisökningarna på spannmål kommer att bli så stora att de förändrar de svenska inflationsutsikterna mer än marginellt.

Även om skördebakslagen drar upp den svenska inflationen mer än vi tror, så lär en mindre tillfällig prisökning knappast förändra Riksbankens räntesyn. Boräntorna kommer att bli dyrare framöver men vetebullens bidrag till ränteuppgången kommer att vara litet.

Skrivet av: Tomas Pousette

Stabilisering av bostadspriserna

Färsk julistatistik från både Mäklarstatistik och SCB visar att uppgången i bostadspriserna har mattats av. Efter bottenkänningen kring årsskiftet 2008/09 har småhuspriserna stigit med omkring 15 procent och bostadsrättspriserna med omkring 25 procent till nivåer som ligger över tidigare toppnivåer. Efterhand har dock prisstegringarna avtagit och de senaste månaderna har priserna i stort sett legat stilla samtidigt som utbudet varit stort. Till viss del kan inbromsningen kopplas till naturlig säsongvariation och vädereffekter (sträng vinter, varm sommar) men högre räntor och det kommande bolånetaket har säkert haft en viss effekt också. Vår bild av bostadsmarknaden är att vi sannolikt kommer att få se väldigt försiktiga prisuppgångar framöver. För att priserna ska falla krävs dock troligtvis en större ränteupppgång än vad som ligger i korten i dagsläget eller att ekonomin drabbas av en oväntad konjunkturnedgång.


Småhuspriser juli 2010 (procentuell årlig ökningstakt, tre månaders glidande medelvärde)

Det är intressant att notera att det senaste årets prisuppgång är ganska jämnt fördelad över landet. Småhuspriserna har ökat i samtliga län. De län som noterat högst prisökningar är Gotland, Stockholm och Dalarna. Där har priserna ökat med mer än 9 procent det senaste året. Gävleborg, Västerbotten och Värmland hamnar längst ned med prisökning på 1-2 procent.

Skrivet av: Tor Borg