Mer huvudbry för Riksbanken - tillväxten accelererar mer än väntat

BNP-statistiken för det första kvartalet bekräftar den bild som annan statistik gett över den svenska ekonomins utveckling under början av 2010. Jämfört med för ett år sedan ökade BNP med 3,0 procent. Utfallet låg 1 procentenhet över vår prognos, som var den högsta bland samtliga prognosmakares. Det som drivit tillväxten det senaste året har främst varit hushållens konsumtion och lagerinvesteringar. Den offentliga konsumtionen har däremot vuxit ganska sakta och företagens investeringar i byggnader, maskiner och inventarier har minskat. Exporten och importen har ökat med omkring 4 procent, vilket är ganska litet jämfört med andra länder. Produktiviteten ökade med 2,9 procent vilket är glädjande för Riksbanken eftersom det antyder att inflationstrycket fortfarande är lågt.

Jämför med det fjärde kvartalet 2009 var uppgången 1,4 procent, den snabbaste kvartalstillväxten sedan början av 2006. Hushållens konsumtion ökade kraftigt, liksom utrikeshandeln. Även lagerinvesteringar bidrog till den snabba tillväxten medan den offentliga konsumtionen var oförändrad mellan kvartalen. En liten uppgång i investeringsaktiviteten kunde också noteras under det första kvartalet.

Annan statistik som publicerats idag stärker bilden av att återhämtningen i ekonomin rullar på. Utlåningssiffror för april visar på fortsatt hög tillväxt i utlåningen till hushållen och att utlåningen till företag börjat återhämta sig. Utfallet för statsbudgeten i april var bättre än väntat, delvis beroende på större skatteinbetalningar än väntat, vilket antyder att aktiviteten i ekonomin är hög. Omsättningen i detaljhandeln sjönk däremot oväntat i april, vilket kan vara en reaktion på tidigare uppgångar eller en följd av ökad försiktighet på grund av Greklandsoron, höga elpriser eller en förberedelse inför de ränteåtstramningar som väntas.

Det blir ingen lätt uppgift för Riksbanken att väga ihop alla faktorer vid nästa räntebeslut. Stark ekonomisk återhämtning, hög utlåningstillväxt och höga bostadspriser ska vägas mot stora mängder ledig produktionskapacitet (både i form av kapital och arbete), lågt inflationstryck och risken för att den internationella skuldkrisen sprider sig och får större effekter på både finansmarknader och på varu- och tjänstemarknader.

Skrivet av: Tor Borg