Svensson påverkar hushållens ränteförväntningar

Hushållen har dragit ner förväntningarna på boräntan med den kortaste bindningstiden på 3 månader. I september bedömde hushållen att boräntan kommer att vara 3,32 procent på 1 års sikt, 3,99 procent på 2 års sikt och 4,35 procent på 5 års sikt. I augusti var motsvarande ränteförväntningar 3,41, 4,16 och 4,53 procent. Det visar Konjunkturinstitutets senaste barometer.

Det verkar troligt att argumenten för en försiktig höjning av Riksbankens styrränta som framförts med kraft av vice riksbankschef Lars Svensson och något försiktigare av vice riksbankschef Karolina Ekholm påverkat hushållens ränteförväntningar. Hushållens förväntningar om den egna ekonomin och om Sveriges ekonomi har blivit allt mer optimistiska, vilket borde tala för högre och inte lägre boräntor.

Splittringen i Riksbankens direktion om hur mycket styrräntan behöver höjas framöver ser alltså ut att få effekter för hushållens räntesyn. Det blir intressant att se om det blir majoriteten, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, eller Lars Svenssons mjukare linje som hushållen kommer att ha störst tilltro till.

Skrivet av: Tomas Pousette

Högre långa boräntor

I vår senaste konjunkturbedömning från slutet av augusti var prognosen att boräntorna skulle stiga till slutet av året. Hittills har prognosen stämt väl. Boräntorna med korta bindningstider har dragits upp av Riksbankens höjning av styrräntan i början av september och av förväntningar om ytterligare räntehöjningar. De långa marknadsräntorna har också stigit under september, vilket bidrar till att vi idag höjer bundna boräntor med bindningstider på 2-10 år med 0,05-0,09 procentenheter.

Prognosen om högre boräntor ser alltså ut att vara träffsäker. Nedgången för de långa marknadsräntorna igår visar emellertid att ränteutvecklingen inte är spikrak. Ett mjukt budskap från den amerikanska centralbanken och lite svag ekonomisk statistik var tillräckligt för att trycka ner de långa obligationsräntorna. Vår bedömning är att det mycket väl kan komma tillfälliga nedgångar i de längre bundna boräntorna framöver men att trenden ändå är uppåt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Lugnt på finansmarknaden efter valet

Trots att det inte ser ut att bli en majoritetsregering efter valet har finansmarknaden inte reagerat negativt. Istället har kronan fortsatt att stärkas och skillnaden mellan svenska och tyska långa obligationsräntor har varit stabil. Starka svenska statsfinanser och en stark tillväxt har vägt tyngre än den politiska osäkerheten.

Om de etablerade politiska partierna tar det ansvar som man säger sig vilja ta och samarbetar konstruktivt, så verkar det mindre troligt att finansmarknaden skulle förändra sin syn på svensk politisk risk. Ett första test på samarbetsviljan kommer i höstbudgeten, som ska lämnas till riksdagen senast den 12 oktober.

Valresultatet ger oss således hittills ingen anledning att ändra vår prognos för boräntorna, som redovisades i Boräntenytt den 8 september. De längre bundna boräntorna väntas stiga under de kommande månaderna men någon extra skjuts uppåt av valet verkar det inte bli.

Skrivet av: Tomas Pousette

Stigande bostadspriser trots bolånetak och räntehöjningar

Statistiken över prisutvecklingen på bostadsmarknaden under augusti visar på fortsatt stigande prisnivåer överlag. Tidigare tendens till prisnedgång under sommaren har vänts till uppgång under augusti i de flesta regioner. Jämfört med för ett år sedan är både bostadsrätts- och småhuspriserna drygt 9 procent högre (enligt Valueguard respektive SCB). På bostadsrättsmarknaden har prisökningen varit lite lägre i Malmö och Göteborg än vad den varit i Stockholm och andra städer. På småhusmarknaden har priserna ökat snabbast i de tre storstadsregionerna och Dalarna medan Blekinge, Västerbotten och Värmland släpar efter.

Framöver kommer bostadsmarknaden att dras åt olika håll. Det finns en tilltagande bostadsbrist i flera regioner på grund av att bostadsbyggandet inte hållit takten med den demografiska utvecklingen. Den starkare konjunkturen innebär också högre hushållsinkomster, bättre arbetsmarknad, stigande framtidstro och därmed ökande efterfrågan på bostäder. Dessa drivkrafter kommer att balanseras av kommande räntehöjningar och andra åtgärder (exempelvis bolånetaket) som gör det dyrare att finansiera bostadsköp. Vi räknar med att den underliggande bostadsefterfrågan är så stark att prisuppgången kommer att fortsätta framöver, men i en betydligt blygsammare takt än vi vant oss vid de senaste åren.

Skrivet av: Tor Borg

Stark tillväxt och låg inflation

Igår rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att tillväxten i ekonomin under andra kvartalet var betydligt starkare än vad som preliminärt beräknades i slutet av juli. BNP-tillväxten, jämfört med andra kvartalet förra året, skrevs upp från 3,7 till 4,6 procent. Idag redovisar SCB att konsumentpriserna var oförändrade från juli till augusti. Prisökningarna från augusti förra året var bara 0,9 procent. Rensat för effekten av sänkta räntor var inflationstakten något högre men ändå bara 1,4 procent.

Stark tillväxt och låg inflation är en gynnsam kombination. Förklaringen är förstås den kraftiga konjunkturnedgången i samband med finanskrisen. Det är lätt att överträffa den låga produktionen förra året och det finns fortfarande mycket lediga resurser i ekonomin, vilket håller nere inflationstrycket. Förstärkningen av kronan gör också sitt till för att hålla nere importpriserna.

Vi räknar med att tillväxten dämpas under andra halvåret och att inflationstrycket bara stiger måttligt framöver. Därför måste Riksbanken snart slå av på takten i räntehöjningarna för att inte bromsa in ekonomin för mycket och skapa en för låg inflation. Två eller tre räntehöjningar till, sedan är det dags för en paus.

Skrivet av: Tomas Pousette

Hög tillväxt, låg inflation, låga räntor

Flera prognosmakare har reviderat upp sin syn på tillväxten de senaste månaderna. TNS SIFO Prospera gör en återkommande undersökning av förväntningarna på tillväxt, inflation, löner, räntor och växelkurs bland inköpschefer, penningmarknadsaktörer och arbetsmarknadsorganisationer. Av denna framgår ganska tydligt hur mycket tillväxtförväntningarna har ökat. Mellan juli och september har den förväntade tillväxten på ett års sikt stigit från 1,7 till 3,1 procent, en marknt uppgång på bara två månader. Med tanke på dagens upprevidering av BNP-statistiken så kan nog förväntningarna ha stigit ännu lite till i nästa mätning.
Tillväxtförväntningarna på 2 och 5 års sikt har också stigit en del. Inflationsförväntningarna är i princip oförändrade, inflationen väntas ligga kring Riksbankens inflationsmål. Inte heller förväntningarna på Riksbankens reporänta har förändrats särskilt mycket. Reporäntan väntas vara 1,3 procent om ett år att jämföra med 1,0 procent i julimätningen. På 2 och 5 års sikt har ränteförväntningarna sänkts något. De långsiktiga ränteförväntningarna förefaller låga med tanke på att Riksbanken själv bedömer att en normal reporänta ska ligga kring 3,75 procent. Läs mer om hur splittrade ränteförväntningarna är och effekterna av denna splittring i senaste boräntenytt.

Skrivet av: Tor Borg

SBAB - Länsförsäkringar, 0-0

Eftersändning från öppningsmatch av Finans-SM i fotboll.

Riksbanken vill bromsa ekonomin

Riksbanken höjde, som väntat, styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Prognosen för styrräntan under de närmaste tre åren lämnades också oförändrad. Styrräntan väntas höjas till 2,1 procent till hösten 2011, till 3,1 procent hösten 2012 och till 3,8 procent hösten 2013. Förändringarna i riksbankens prognoser av svensk tillväxt och inflation var marginella.

Det mesta talar för att styrräntan fortsätter att höjas med 0,25 procentenheter vid de två kommande räntemötena i oktober och december. Därefter är det troligt att räntehöjningarna går in i ett lugnare tempo och att styrräntan hålls oförändrad vid några av räntemötena.

Riksbanken påpekar alltid att ränteprognoserna kan behöva förändras i ljuset av ny information. För närvarande delar emellertid Riksbanken vår bedömning att vi inte står inför ett nytt kraftigt bakslag i den internationella konjunkturen.

Skrivet av: Tomas Pousette

Höjning av styrräntan men oförändrad räntebana

Så var det då dags igen för ett nytt räntemöte. Riksbankens direktion träffas den 1 september och meddelar sitt beslut den 2 september. Allt annat än en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent vore en stor överraskning. Den majoritet i Riksbankens direktion som fanns för en höjning av styrräntan i juli är stabil och kommer att rösta igenom en ny höjning.

Då är det mer intressant att se om Riksbanken förändrar sin prognos av styrräntan under den kommande treårsperioden. Vi tror inte det har hänt så mycket i internationell och svensk ekonomi sedan räntemötet i juli att det motiverar en justering av räntebanan. Å ena sidan har USA:s ekonomi utvecklats svagare än väntat men å andra sidan har svensk ekonomi fortsatt att vara överraskande stark. Balansen måste nog förändras mer entydigt för att Riksbanken ska ändra sin ränteprognos.

Skrivet av: Tomas Pousette

Live från Arholma med Tor Borg

Svensk ekonomi går bra än så länge

Stämningen på räntemarknaden är dyster. Obligationsräntorna har fallit till mycket låga nivåer, vilket tyder på förväntningar om en svag internationell tillväxt och låg inflation under lång tid. I den svenska statistiken syns emellertid ännu inte så mycket av detta. I juli fortsatte exporten att öka i snabb takt och arbetsmarknaden förbättrades. Den öppna arbetslösheten var visserligen lite högre än i juli förra året men det beror i hög grad på att utbudet av arbetskraft ökar mer än sysselsättningen.

Är det räntemarknaden som är alltför dyster eller är det bara en tidsfråga innan den svenska ekonomin börjar mattas av? Vi räknar med att konjunkturen kommer att dämpas men tror inte på ett större bakslag vare sig i den internationella eller svenska ekonomin. Utvecklingen i den amerikanska ekonomin, som är något av en ledande indikator för världsekonomin, blir extra viktig framöver för att avgöra om vi har rätt i vår bedömning.

Skrivet av: Tomas Pousette

Bolånemarknaden fortsätter växa trots bolånetak

Vi räknar inte med att bolånetaket kommer att bromsa in efterfrågan på bolån särskilt mycket. Själva ränteeffekten motsvarar ungefär en riksbankshöjning (0,25 procentenhet). Den största effekten kommer från de amorteringskrav som troligtvis kommer att ställas på utlåningen utöver 85 procents belåningsgrad. Finansinspektionens analyser tyder dock på att de flesta låntagare borde ha utrymme för ökade amorteringar. I praktiken blir nog effekten marginell, redan idag ställer bankerna krav på amorteringar och högre räntor vid högre belåningsgrader. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar och medföra att bolånemarknaden fortsätter växa i rask takt. Läs mer i vår senaste konjunkturrapport.

Skrivet av: Tor Borg

Konjunkturrapport 24 augusti 2010

Räntemarknaden är för pessimistisk

Förväntningarna på räntemarknaden är inställda på en ny kris i världsekonomin. Oro för deflation har pressat ner långräntorna till extremt låga nivåer. Vi tror att pessimismen är överdriven och räknar med en god tillväxt de närmaste åren. Obligationsräntorna kommer då att stiga kraftigt och de bundna boräntorna kommer att dras upp.

Kraftig uppgång i boräntorna

Riksbanken höjer styrräntan snabbt till 1,50 procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare skede och styrräntan stannar vid 2 procent i slutet av 2011 och 3,25 procent i slutet av 2012. Nedpressade långa marknadsräntor och stigande korta boräntor gör att det för närvarande är fördel för längre bundna boräntor.

Global återhämtning på halvfart

Finanskrisen kastar fortfarande, nästan två år efter kulmen, sin skugga över den globala ekonomin. Den snabba uppgången i världsekonomin verkar ha bromsat in under sommaren. Det går trögt på flera håll och många länder brottas med svaga offentliga finanser och vikande tillväxt. Fortsatt låga räntor ger dock välbehövlig stimulans åt återhämtningen.

Tudelad svensk ekonomisk politik

BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir cirka 3 procent per år under perioden 2010-2012. En expansiv finanspolitik motverkar Riksbankens höjningar av styrräntan. Resursutnyttjandet börjar normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent och den underliggande inflationen är i fas med inflationsmålet på 2 procent.

Bolånetaket och bolånemarknaden

Bolånetaket får en ganska marginell effekt på bolånemarknaden, som väntas fortsätta växa i snabb takt. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar. Hushållens skuldsättning fortsätter därmed att öka.

Läs mer här

Hotar vetebullen boräntorna?

Skörden av vete och en del andra spannmålsprodukter har drabbats av torka i viktiga odlingsländer som Ryssland. Priset på vete har därför stigit kraftigt, vilket kommer att märkas även på priset på den svenska vetebullen. Vi tror dock inte att prisökningarna på spannmål kommer att bli så stora att de förändrar de svenska inflationsutsikterna mer än marginellt.

Även om skördebakslagen drar upp den svenska inflationen mer än vi tror, så lär en mindre tillfällig prisökning knappast förändra Riksbankens räntesyn. Boräntorna kommer att bli dyrare framöver men vetebullens bidrag till ränteuppgången kommer att vara litet.

Skrivet av: Tomas Pousette

Stabilisering av bostadspriserna

Färsk julistatistik från både Mäklarstatistik och SCB visar att uppgången i bostadspriserna har mattats av. Efter bottenkänningen kring årsskiftet 2008/09 har småhuspriserna stigit med omkring 15 procent och bostadsrättspriserna med omkring 25 procent till nivåer som ligger över tidigare toppnivåer. Efterhand har dock prisstegringarna avtagit och de senaste månaderna har priserna i stort sett legat stilla samtidigt som utbudet varit stort. Till viss del kan inbromsningen kopplas till naturlig säsongvariation och vädereffekter (sträng vinter, varm sommar) men högre räntor och det kommande bolånetaket har säkert haft en viss effekt också. Vår bild av bostadsmarknaden är att vi sannolikt kommer att få se väldigt försiktiga prisuppgångar framöver. För att priserna ska falla krävs dock troligtvis en större ränteupppgång än vad som ligger i korten i dagsläget eller att ekonomin drabbas av en oväntad konjunkturnedgång.


Småhuspriser juli 2010 (procentuell årlig ökningstakt, tre månaders glidande medelvärde)

Det är intressant att notera att det senaste årets prisuppgång är ganska jämnt fördelad över landet. Småhuspriserna har ökat i samtliga län. De län som noterat högst prisökningar är Gotland, Stockholm och Dalarna. Där har priserna ökat med mer än 9 procent det senaste året. Gävleborg, Västerbotten och Värmland hamnar längst ned med prisökning på 1-2 procent.

Skrivet av: Tor Borg

Live från Arholma med Tor Borg

Återhämtning i industrin

Industrin går fortsatt starkt och ökade produktionen med drygt 1 procent från maj till juni. Från första till andra kvartalet var uppgången i produktionen nästan 6 procent. Industriproduktionen är dock fortfarande cirka 20 procent lägre än den var på toppen, innan finanskrisen. Återhämtningen i industrin är således på gång. Den överraskande starka utvecklingen i euroområdet, och då framför allt i Tyskland, är en förklaring till uppsvinget för den svenska industrin.

Minskningen av industrins orderingång från maj till juni kan emellertid vara ett varningstecken. Statistiken i juni är visserligen ofta osäker men det svagare orderinflödet kan också vara en signal om en mindre dynamisk efterfrågan framöver. Tillväxten i euroområdet kommer att bli lägre under tredje kvartalet och i USA och Kina verkar konjunkturen bromsa in. Det kommer att märkas framöver även för den svenska industrin.

Skrivet av: Tomas Pousette

Fortsatt låg inflation i juli

sänkKonsumentpriserna i juli var 1,1 procent högre än i juli förra året. Rensar man bort effekten av sänkta räntor var inflationstakten något högre på 1,7 procent. Utfallet överensstämde på pricken med vår prognos men var 0,1 procentenheter lägre än Riksbankens prognos. Skillnaden är dock inom felmarginalen och lär inte få någon större betydelse vid Riksbankens nästa räntemöte den 1 september.

Med en fortsatt medvind för den svenska konjunkturen, ljusare utsikter på arbetsmarknaden och bra drag på bostadsmarknaden talar det mesta för en ytterligare höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter vid nästa räntemöte. Det faktum att det då bara är knappt tre veckor kvar till valet den 19 september lär inte spela någon roll för den självständiga Riksbanken.

Skrivet av: Tomas Pousette

Internationell sammanfattning inför Riksbankens räntemöte

Arbetskraftsundersökningen för juni bekräftar signalerna från tidigare statistik och undersökningar. Återigen överraskar utvecklingen på arbetsmarknaden positivt. Säsongrensade data visar att antalet sysselsatta ökade med 0,7 procent mellan maj och juni, jämfört med samma månad ifjol var uppgången 1,1 procent. Antalet arbetade timmar har stigit med 3,1 procent de senaste tolv månaderna medan antalet arbetslösa minskat med 17 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 9,5 procent i juni. Rensat för säsongsvariationer var den dock 8,1 procent, att jämföra med 8,7 procent i maj.




De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.

Skrivet av: Tor Borg

Arbetsmarknaden återhämtar sig snabbare än väntat - risk för högre räntebana

Arbetskraftsundersökningen för juni bekräftar signalerna från tidigare statistik och undersökningar. Återigen överraskar utvecklingen på arbetsmarknaden positivt. Säsongrensade data visar att antalet sysselsatta ökade med 0,7 procent mellan maj och juni, jämfört med samma månad ifjol var uppgången 1,1 procent. Antalet arbetade timmar har stigit med 3,1 procent de senaste tolv månaderna medan antalet arbetslösa minskat med 17 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 9,5 procent i juni. Rensat för säsongsvariationer var den dock 8,1 procent, att jämföra med 8,7 procent i maj.




De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.

Skrivet av: Tor Borg