Sveriges offentliga finanser är bland de bästa i världen (kanske till och med allra bäst om vi räknar bort oljestater och lilleputtländer). Detta är mycket tack vare den budgetdisciplin som byggts upp av regeringarna under de senaste 15 åren. En styrka är att nästan samtliga riksdagspartier ställer sig bakom det grundläggande finanspolitiska ramverket med överskottsmål och utgiftstak. Räntemarknadens förtroende för den svenska finanspolitiken är därför i dagsläget grundmurat, vilket återspeglas i de låga statsobligationsräntorna. Med största sannolikhet så kommer förtroendet att kvarstå även efter valet, oavsett parlamentarisk situation. Valutgångens påverkan på marknadsräntorna bör därför bli marginell, mycket mindre än exempelvis den effekt som en oväntad styrränteändring av Riksbanken kan få. En ökad osäkerhet om regeringsunderlaget och finanspolitikens framtida inriktning kan dock få mindre ränteeffekter. Nedan beskrivs fyra möjliga utfall och vilken effekt de skulle kunna få på ränteläget.
1. Alliansen bildar majoritetsregering. Det alternativ som räntemarknaden skulle gilla bäst. Kan medföra en liten räntenedgång i och med att risken för försämrade statsfinanser bedöms bli lägst i detta alternativ.
2. De rödgröna bildar majoritetsregering. Skulle också kunna innebära något lägre räntor, dock inte så låga som i det första alternativet då marknaden skulle börja räkna med en något mer expansiv finanspolitik.
3. Alliansen bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Ökar risken för ofinansierade utgiftsökningar och bör leda till en mindre ränteuppgång.
4. De rödgröna bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Det sämsta alternativet i räntemarknadens ögon eftersom budgetdisciplinen bedöms vara mest i fara då.
Skrivet av: Tor Borg
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar