Riksbanken är nöjd med lönebildningen men ser vissa risker

Riksbankschef Svante Öberg utvecklar Riksbankens syn på lönebildningen, i ett tal idag. På det stora hela tycker Riksbanken att lönebildningen har fungerat bra de senast tio, femton åren. Framöver räknar Riksbanken med att lönerna ökar med omkring 2,5 procent under 2010-2012.


Kvardröjande osäkerhet om tillståndet på finansmarknaderna och styrkan på konjunkturuppgången tillsammans med låga internationella pris- och löneökningar och ett lågt resursutnyttjande, både på arbetsmarknaden och på andra marknader, bidrar till den låga löneökningstakten. Tudelningen av ekonomin, med en stark inhemsk sektor och en svag exportsektor, kan ställa till problem i lönerörelsen, enligt Öberg. Skillnaderna mellan branscher och mellan regioner är större än på mycket länge. Detta skulle kunna störa samordningen och det finns därför en risk att löneökningarna kan dra iväg.

Tudelningen på lånemarknaden, med stigande hushållsutlåning och sjunkande företagsutlåning är också något som oroar Riksbanken. Färska siffror för december visar att denna utveckling fortsätter. Utlåningen till hushåll, som till största delen är bolån, ökade med 9,3 procent mellan december 2009 och december 2010. Utvecklingen under de senaste månaderna tyder inte på att det sker någon inbromsning, snarare har utlåningstakten accelererat. Företagsutlåningen har däremot fallit med 5,3 procent det senaste året och visar tecken på att falla allt snabbare.

Riksbanken sitter i ett litet dilemma för närvarande. Räntevapnet är trubbigt när olika delar av ekonomin går i olika fart. Höjer man styrräntan för att motverka den snabba skulduppbyggnaden i hushållssektorn så skadar man företagens investeringsplaner. Troligtvis kommer diskussionen om andra politiska ingrepp på lånemarknaderna att bli allt större under våren.

Skrivet av: Tor Borg

Tillväxten fortsätter men inte så snabbt som förväntat

Dagens svenska statistikskörd visar att återhämtningen fortsätter men utfallen var i genomsnitt under förväntan. Fortfarande ger de olika ekonomiska indikatorerna inte riktigt en samstämmig bild av hur starkt ekonomin utvecklas. Sammantaget är det därför, i nuläget, svårt att se någon större anledning för Riksbanken att tidigarelägga räntehöjningarna.

Arbetslösheten i december var 8,6 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, lite högre än väntat. Antalet sysselsatta var 1,5 procent färre och antalet arbetade timmar 3 procent färre än under samma månad i fjol. Säsongrensade siffror visar dock att sysselsättningen ökat något under hösten och vintern.

Efter en liten nedgång i november så steg omsättningen i detaljhandeln marginellt under december, i säsongrensade termer. Jämfört med december i fjol var uppgången dock 4,5 procent. Även om utfallet visar att konsumtionen fortfarande tuffar på så var det lite lägre än väntat.

Konjunkturinstitutet januaribarometer över stämningsläget bland företag och hushåll visar att synen på det ekonomiska läget förbättrats. Bland industriföretag och hushåll var dock uppgången lite lägre än väntat. I detaljhandeln steg optimismen till rekordnivåer. Även i tjänstesektorn har stämningsläget förbättrats snabbt de senaste månaderna. Byggindustrin släpar efter men även där verkar nu pessimismen avta.

Skrivet av: Tor Borg

Inflationsförväntningarna stiger men inflationen kommer att sjunka

Både inflation och inflationsförväntningar har stigit den senaste tiden. Enligt Prosperas senaste mätning så steg både kortsiktiga och långsiktiga inflationsförväntningar hos de största aktörerna på den svenska penningmarknaden med någon tiondels procentenhet mellan december och januari. Troligtvis är det högre elpriser, stigande råvarupriser och en svagare krona som ligger bakom uppjusteringen. Nu väntas inflationen bli 1,6 procent på ett års sikt, 2,4 procent på två års sikt och 2,3 procent på fem års sikt. Trots uppgången ligger förväntningarna ganska väl i linje med både Riksbankens inflationsmål på 2 procent och den inflationsprognos som Riksbanken presenterade i december.


Vi räknar med att den underliggande inflationen, där räntorna räknats bort, faktiskt kommer att gå ned en del under 2010. Ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin och mycket lediga resurser kommer att hålla nere både pris- och löneökningar under 2010. Ett exempel där inflationen kommer att gå ned är hyresmarknaden. Enligt hyresgästföreningen landar årets hyreshöjningar på i genomsnitt 1,4 procent vilket är en halvering jämfört med 2009. Den inflationsrisk som ändå finns hänger främst samman med prisutvecklingen på internationella råvarumarknader.

Skrivet av: Tor Borg

Osäker styrka i konjunkturuppgången

Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 5 miljarder i december, vilket var mindre än väntat. Exporten börjar repa sig men det gör också importen. Bidraget från utrikeshandeln till den svenska konjunkturuppgången blir därför inte så stort. Vi räknar med att det var nära noll under fjärde kvartalet.

Fortfarande finns det en skillnad mellan de optimistiska tongångarna från industrin i olika enkätundersökningar och den mer dämpade bilden i statistiken över produktion och export. För Riksbanken och andra prognosmakare är det givetvis ett dilemma som skapar osäkerhet kring styrkan i den svenska konjunkturen.

Det finns således utrymme för olika tolkningar av hur stark konjunkturuppgången är och därmed finns det också olika syn på hur snabbt Riksbanken behöver börja höja styrräntan. Vi tror på en långsam konjunkturuppgång och en höjning av styrräntan först till hösten men vill gärna bli överraskade av att tillväxten blir betydligt snabbare.

Skrivet av: Tomas Pousette

Boräntenytt 21 januari 2010

Tidpunkten för den första höjningen av styrräntan är i fokus. Vi tror fortfarande att det dröjer till hösten. För bolåntagare är dock takten i de kommande räntehöjningarna och toppnivån för styrräntan betydligt viktigare. I Riksbankens prognoser höjs styrräntan till en normal nivå på cirka 4 procent. De senaste 10 åren har dock styrräntan varit betydligt lägre än normalt.

Läs hela Boräntenytt

Första men inte sista räntehöjningen

Den 19 januari höjdes den kortaste boräntan med tre månaders bindningstid från 1,54 till 1,59 procent. Det var första gången sedan juni 2009 som den höjdes. Även om höjningen var marginell så är frågan om det här var första steget i en rad av flera räntehöjningar framöver.

Vi tror att tremånadersräntan kommer att höjas till 2 procent till slutet av 2010 och till cirka 3,5 procent till slutet av 2011 men att det dröjer ytterligare några månader innan räntehöjningarna inleds. Då räknar vi förstås med att Riksbanken infriar sin prognos om att styrräntan kommer att hållas oförändrad på 0,25 procent fram till hösten.

Vår bedömning är således att det dröjer till sommaren innan tremånadersräntan börjar höjas på allvar och att det rentav kan finnas möjlighet att den sänks något innan klättringen uppåt börjar.

Skrivet av: Tomas Pousette

Utplaning på bostadsmarknaden

Efter kraftiga prisuppgångar under sommaren och hösten så har bostadsmarknaden lugnat ned sig de senaste månaderna. Uppgifter från Hemnet om utbudet på marknaden tyder på att omsättningen var hög under det andra halvåret, framför allt på bostadsrättsmarknaden. Mäklarstatistiken, som bygger på priserna vid köptillfället, visar att bostadspriserna i stor sett var oförändrade mellan november och december. Bostadsrättspriserna ligger 20 procent högre än för ett år sedan medan villapriserna ligger 10 procent högre. Uppgången har varit starkare i storstadsregionerna än i andra delar av landet.

Ett genomsnittligt svenskt småhus betingade ett pris av 1,9 miljoner kronor i december, enligt Statistiska Centralbyråns småhusbarometer som bygger på priserna vid lagfartstillfället. Mellan fjärde kvartalet 2008 och fjärde kvartalet 2009 ökade priserna med 5 procent enligt denna statistik. Starka prisuppgångar kan noteras för Halland, Kronoberg och Dalarna medan priserna släpat efter i Örebro, Värmland och Gävleborg.

Den räntestimulans som bostadspriserna fått under 2009 kommer delvis att reverseras under 2010, framför allt när Riksbanken börjar höja styrräntan. Det är därför svårt att se att priserna ska fortsätta uppåt i samma takt även i år. Ett lågt bostadsbyggande i tillväxtregionerna, i förhållande till de demografiska behoven, innebär dock att priserna där mycket väl kan fortsätta utvecklas starkare än på andra ställen.

Skrivet av: Tor Borg

Vart är bomarknaden på väg?

Tomas Pousette chattar med Privata Affärers läsare.

Läs mer om chattsessionen här

SBAB:s specialstudie - Rekordlåg ränta har förändrat låntagarnas val

Förra året valde 89 procent av låntagarna den kortaste bindningstiden på sina nya bolån. Toppnoteringen nåddes i november med en andel på 92 procent. Den låga korta boräntan har förändrat mönstret när det gäller valet av bindningstid.

Tidigare var den typiska låntagaren med den kortaste bindningstiden medelålders och bodde i bostadsrätt i Stor-Stockholm. Under 2009 var dragningskraften från den låga boräntan så stor att skillnader i val av bindningstid mellan ålder, boendeform och region suddades bort. Det visar SBAB:s statistik över nyutlåningen

Ladda ned pressreleasen

Högre inflation än väntat

Inflationen i december var lite högre än väntat. Konsumentpriserna steg med 0,2 procent från november till december och inflationstakten under de senaste 12 månaderna blev 0,9 procent. Den underliggande inflationen, där räntorna räknas bort, låg i december på 2,7 procent. Inflationen i december var ungefär en halv procentenhet högre än vad Riksbanken räknat med.

Även om inflationen tillfälligt drivits upp av stigande energipriser, så ligger den något högre än vad vi och Riksbanken räknat med. De kommande månadernas inflationsstatistik blir därför viktig för att utvärdera inflationsutvecklingen. Inflationsstatistiken för januari publiceras den 18 februari, efter Riksbankens räntemöte den 10 februari.

Vi bedömer fortfarande att inflationstrycket kommer att vara lågt men är oroade över att inflationen visar sig vara högre än väntat. Än så länge förändrar det inte vår syn att den första höjningen av styrräntan dröjer till hösten men det får inte komma så många fler överraskande höga inflationssiffror.

Skrivet av: Tor Borg

Splittrad bild av industrikonjunkturen

Hur går det egentligen för den svenska industrin? Å ena sidan visar enkätundersökningar, som inköpschefsindex, en mycket positiv bild. Inköpschefsindex har visat på en tillväxt i industrin sedan i somras och uppgången fortsatte i december. Den svenska industrin går, enligt denna enkät, betydligt bättre än industrin i de flesta andra länder.
Å andra sidan visar statistik över industriproduktionen att den minskade med nästan 3 procent under den senaste tremånadersperioden (september-november), jämfört med föregående tremånadersperiod (juni-augusti). Industrins orderingång ökar visserligen men produktionen är fortfarande mycket svag.

En förklaring till den svaga industriproduktionen kan vara att lagren dragits ner kraftigt. Efterfrågan har kunnat mötas från lagerhyllan, vilket märks på att industrins leveranser ökade med 0,6 procent under den senaste tremånadersperioden trots att produktionen minskade.

Ändå finns det en betydande skillnad mellan den positiva bilden i olika enkäter och den svaga utvecklingen av industrins produktion och export. Vår bedömning är att enkätundersökningarna kanske ger en alltför positiv bild men att den ökande orderingången ändå talar för att industrikonjunkturen verkligen är på väg uppåt. Hittills stödjer emellertid den svaga utvecklingen i industrin Riksbankens prognos att det dröjer till hösten innan den första höjningen av styrräntan levereras.

Skrivet av: Tomas Pousette

Riksbanken osäker om tidpunkt och takt i räntehöjningar

Riksbanken är inte bara oenig om när styrräntan bör höjas, utan är också oense om takten i höjningarna när man väl kommer till skott. Det visar protokollet från Riksbankens senaste räntemöte i december. Majoriteten, bestående av riksbankschefen och två andra ledamöter, bedömde att styrräntan skulle hållas oförändrad på 0,25 procent till hösten 2010. En ledamot ville sänka styrräntan till noll och hålla den på den nivån till och med tredje kvartalet 2010 medan två ledamöter ansåg att styrräntan borde höjas redan under våren eller sommaren 2010.

Dessa meningsskillnader i Riksbankens direktion var kända sedan tidigare men i protokollet finns också delade meningar om räntebanan på längre sikt. De två ledamöter som ansåg att styrräntan borde höjas redan under våren eller sommaren ansåg att räntehöjningarna därefter inte skulle behöva bli lika kraftiga som de som nu förutsätts i Riksbankens prognos. En annan ledamot, Svante Öberg, var också inne på att styrräntan kan behöva höjas i lugnare takt än vad Riksbanken nu räknar med.

Vår prognos är en blandning av Riksbankens olika uppfattningar. Vi räknar med att det dröjer till tidig höst (augusti eller september) innan styrräntan börjar höjas. Samtidigt tror vi att räntehöjningarna på längre sikt, under slutet av 2011 och under 2012, inte behöver bli lika kraftiga som i Riksbankens huvudscenario.

Skrivet av: Tomas Pousette