Det våras för den svenska ekonomin, men riskerna ökar

Dagens skörd av ekonomisk statistik visar att den svenska ekonomin rullar på i god fart. Omsättningen i detaljhandeln var drygt 4 procent högre under mars än vad den var i fjol, den högsta ökningstakten på mer än två år. Samtidigt visade utfallet för statens budget på ett oväntat överskott i mars, beroende på oväntat stora inbetalningar av inkomstskatt, vilket också det tyder på god aktivitet i ekonomin. Även siffror över finansinstitutens utlåning under mars pekar på stigande efterfrågan. Utlåningen till hushåll fortsatte öka i rask takt, 9,1 procents årlig ökning, medan företagsutlåningen visade tecken på att ha vänt förra årets negativa trend till en svag tillväxt. Konjunkturinstitutets månadsbarometer för april tyder på att stämningsläget bland hushåll och företag fortsätter att vara gott. Förtroendeindikatorerna steg i samtliga företagssektorer med undantag för tillverkningsindustrin där den gick ned något. Hushållens förtroendeindikator steg till den högsta nivån sedan toppen på högkonjunkturen 2007.

Mot dessa positiva tillväxtsignaler skall dock ställas de negativa signaler som den grekiska skuldkrisen genererar. De grekiska problemen verkar bli allt större och de senaste dagarna har krisen på allvar smittat av sig på de andra medelhavsländerna, framför allt Portugal. Hur krisen kommer att utvecklas framöver är omöjligt att säga. Det finns en uppenbar risk att vi inte har sett det värsta och det går inte att utesluta att fler länder kan drabbas. Helt klart är att tillväxten i hela Europa kommer att hållas tillbaka av alla finanspolitiska åtstramningar och av den osäkerhet som krisen skapar. Med en stor exportsektor som har en stor andel av sin marknad i Europa så är Sverige sårbart för en svag utveckling där.

Skrivet av: Tor Borg

Mäklarbarometern - 28 april 2010

Live från Tynningö med Tomas Pousette

Boräntor går åt olika håll

Idag höjer SBAB den kortaste boräntan, som är bunden på tre månader, med 0,05 procentenheter. Samtidigt sänks boräntorna med bindningstider på 3-10 år lika mycket. Varför går boräntorna åt olika håll?

Den kortaste boräntan dras upp av förväntningar om kommande räntehöjningar från Riksbanken. De längre bundna boräntorna är mer internationellt styrda och påverkas av oron för Greklands statsfinanser. Lån som givits till Grekland bedöms som osäkra. Den minskade riskbenägenheten gör att efterfrågan ökar på säkra placeringar, som svenska statsobligationer. När marknadsräntorna sjunker följer även boräntor med längre bindningstider med nedåt.

Kommer den här utvecklingen att fortsätta? Greklands finansiella problem är inte lösta i en handvändning. Så länge som det bara gäller Grekland tror vi dock att effekterna på svenska obligationsräntor blir begränsade. Prognosen om stigande längre bundna boräntor efter sommaren ligger således fast. Det gör också prognosen om att det dröjer till september innan Riksbanken höjer styrräntan.

Skrivet av: Tomas Pousette

Intervju med Tor Borg

Riksbanken tar det lugnt

Riksbanksdirektionens räntemöte verkar ha varit särdeles odramatiskt att döma av den penningpolitiska uppföljningen som publicerades idag. Ingen ränteförändring, ingen förändring av räntebanan, mycket små förändringar av prognoserna för tillväxt och inflation och bara en reservering (som vanligt ville Lars E. O. Svensson ha en lägre räntebana än de andra fyra närvarande ledamöterna).

Prognosdetaljerna avslöjar att lite svagare BNP-tillväxt, lite starkare krona och lite lägre löneavtal än vad som fanns i Riksbankens februariprognos uppvägs av högre energipriser, starkare arbetsmarknad och en mycket svagare produktivitetsökning än vad Riksbanken tidigare räknade med. Därmed blir prognosen för den underliggande inflationen i stort sett likadan som tidigare med en ganska snabb nedgång från 2,5 procents årlig ökningstakt i mars till strax över 1 procent i början av 2011 följt av en successiv uppgång till omkring 2 procent i slutet av 2012.

Sammantaget ligger Riksbankens prognoser och räntebeslut mycket nära vad vi förväntade oss. Vi ser därför ingen anledning att i dagsläget ändra vår tidigare prognos om att första räntehöjningen dröjer till september.

Skrivet av: Tor Borg

Live från Tynningö med Tor Borg

Utplaning på bostadsmarknaden

Färsk prisstatistik för mars visar att småhuspriserna ökat med 9 procent de senaste tolv månader medan bostadsrättspriserna ökat med 13 procent. Prisuppgångarna har varit större i storstadsregionerna än i andra regioner. Både SCB-statistiken och mäklarstatistiken antyder emellertid att det kan ha skett en inbromsning på marknaden de senaste månaderna. Mellan fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år ökade småhuspriserna med 1 procent och bostadsrättspriserna med 2 procent, mellan februari och mars i år låg priserna i stort sett stilla.


Vi räknar med att de kommande räntehöjningarna och andra åtgärder kommer att bromsa prisutvecklingen på bostadsmarknaden framöver. Något prisfall ligger emellertid inte i korten. Snarare handlar det om en hälsosam inbromsning där den årliga prisökningstakten dämpas till nivåer omkring 5 procent eller lägre. I en debattartikel i dagens upplaga av Dagens Nyheter skriver vi också om att bostadspriserna ligger väl i linje med de faktorer som kan antas styra dem och att risken för en bostadsbubbla, med påföljande prisras, är mycket liten.

Skrivet av: Tor Borg

”Mycket liten risk för en ny bostadsbubbla”

Läs vår debattartikel i DN

Vårbudgeten viktig för Riksbanken

Vårbudgeten innehöll inga stora överraskningar. Sänkt skatt för pensionärer från och med nästa år och höjt flerbarnstillägg från den 1 juli var satsningar som redan var kända. Vanligen brukar hushållens reala disponibla inkomster öka rejält när det är valår men prognosen i vårbudgeten för 2010 är att de minskar, visserligen bara med 0,1 procent. Man får gå tillbaka till valåren 1994 och 1982 för att hitta exempel där disponibla inkomsten minskat.


Det kan givetvis komma ytterligare satsningar innan valet men det verkar ändå troligt att finanspolitikens inriktning blir i stort sett så som den ser ut i vårbudgeten. Finanspolitiken ser därmed inte ut att vara något hot som riskerar att pressa upp inflationen. Det här är viktig information för Riksbanken inför räntemötet den 19 april. När finanspolitiken är återhållsam kan penningpolitiken tillåtas vara mer expansiv än eljest.

Skrivet av: Tomas Pousette

Rationellt ränteval av hushållen

Svagare tillväxt än väntat och låga löneökningar talar för att Riksbanken väntar till september med den första räntehöjningen. Vår bedömning är att det väger jämnt i valet mellan kort och lång bindningstid. Hushållen och räntemarknaden tror dock på en större fördel för den kortaste boräntan.

Läs mer här

Inflationen följer Riksbankens prognos

Konsumentpriserna i mars var 1,2 procent högre än i mars förra året. För den underliggande inflationen, där effekten av räntor räknas bort, var ökningstakten 2,5 procent. Det visar färska data från Statistiska centralbyrån. Utfallet ligger nära de prognoser som Riksbanken gjorde i början av februari.

Vid räntemötet nästa vecka står tillväxten och löneavtalen i fokus för att bedöma inflationens utveckling framöver. Den ekonomiska statistiken för första kvartalet har mestadels varit svagare än väntat och ligger i underkant av Riksbankens prognos men sysselsättningen har överraskat positivt. Löneavtalen inom industrin tyder på att de totala löneökningarna inom denna sektor blir lägre än Riksbanken räknat med. Avtalen för handeln är dock högre, vilket kan oroa Riksbanken.

Sammantaget finns det således faktorer som drar åt olika håll när det gäller inflationsutvecklingen. Det mest troliga är därför att Riksbanken inte förändrar sin prognos av styrräntan särskilt mycket vid räntemötet den 19 april.

Skrivet av: Tomas Pousette

Live från Tynningö med Tomas Pousette

Stockholm drar ifrån i prisligan

Priset på ett genomsnittligt småhus i Stockholms län var 3,5 miljoner kronor under 2009. För mindre än halva priset hade man fått ett hus i exempelvis Gotland, Östergötland eller Södermanland. Den som ville köpa hus i Norrbotten behövde bara betala en fjärdedel av stockholmspriset, knappt 850 000 kronor. I 16 av 21 län låg det genomsnittliga priset mer än 50 procent under prisnivån i Stockholm, i fyra län låg snittpriserna mer än 30 procent under.


* Priserna har räknats ut genom att 2009 års priser har deflaterats med utvecklingen av köpeskillingskoefficienten. På så sätt slår inte skillnader i storlek, standard osv igenom i priserna.

För drygt femton år sedan var prisskillnaderna mindre. Då kostade det drygt 1 miljon kronor att köpa ett hus i Stockholm, men då var det bara 10 av 21 län som hade en prisnivå som låg mer än 50 procent under, lägst var priset i Kalmar län med 470 000 kronor (43 procent av priset i Stockholm).

Tittar vi nästan trettio år bakåt till 1981, så var skillnaderna ännu mindre. Då kostade ett genomsnittligt hus i Stockholmstrakten 550 000 kronor. Lägst var priset i Kalmar med 270 000 kronor, motsvarande 49 procent av priset i Stockholm. I övriga län var snittpriserna mellan 50 och 70 procent av det genomsnittliga priset i Stockholm.

Skrivet av: Tor Borg

Svårbedömd konjunkturutveckling

Med tanke på den optimism som kunnat avläsas i olika enkätundersökningar bland svenska företag den senaste tiden så är det något överraskande att mätningarna av produktionen i servicesektorn i februari visar att produktionen minskade. Jämfört med januari var den säsongrensade nedgången 1,3 procent, jämfört med februari i fjol stannade nedgången vid 0,3 procent. Jämförs perioden december-februari med föregående tremånadersperiod så var produktionen 0,8 procent högre, vilket trots allt visar på någon form av tillväxt. De sektorer som uppvisar god tillväxt är främst bilhandel, utbildning, kultur/nöje/fritid och uthyrnings- och resetjänster. Särskilt svaga sektorer var partihandel, datakonsulter och fastighetsverksamhet.

Utfallet visar återigen att den ekonomiska statistiken ibland inte ger helt entydiga signaler. Osäkerheten om hur snabbt återhämtningen från den djupa lågkonjunkturen går är fortfarande stor. Möjligen är det så att snöovädren hållit tillbaka tillväxten tillfälligt i februari och att ekonomin tagit fart igen under mars i linje med barometerundersökningarna. Det kan också vara så att hushåll och företag, trots att de är lite mer optimistiska än tidigare, fortfarande känner sig osäkra och håller ganska hårt i plånboken vid större inköpsbeslut. Eller det kanske är en kombination av båda?

Skrivet av: Tor Borg

Riksbanken får dra ner löneprognosen

Löneavtalen blir nu klara på allt fler områden. För arbetare ligger löneökningarna på 3,2 procent under 22 månader och för tjänstemän på 2,6 procent under 18 månader. Det verkar troligt att de avtal som träffats blir riktmärke för övriga löneavtal. Vår bedömning är att de totala löneökningarna, avtal och löneglidning, kommer att ligga på cirka 4 procent i genomsnitt under tvåårsperioden 2010-2011.

Riksbanken räknar i sitt huvudalternativ med löneökningar på cirka 5 procent sammantaget under 2010 och 2011, vilket vi tror är för högt. Det kommer snarare att handla om Riksbankens låglönealternativ där lönerna antas öka med 4 procent 2010 och 2011.

I låglönealternativet bedömer Riksbanken att man kan vänta med att höja styrräntan till våren 2011. Så kraftigt tror vi inte att Riksbanken ändrar sin prognos vid räntemötet den 19 april men sannolikheten för att den första höjningen av styrräntan senareläggs har ökat.

Skrivet av: Tomas Pousette

Stabil avkastning på bostadsfastigheter

Enligt senaste SFI/IPD Bostadsindex var den sammanlagda avkastningen på bostadsfastigheter 5,2 procent under 2009, vilket var betydligt bättre än kommersiella fastigheter som avkastade 0,2 procent. Den totala avkastningen består av både direktavkastning, hyresintäkter minus kostnader, och värdeförändring, enligt den värdering som görs i slutet av varje år. Den direkta avkastningen på bostadsfastigheter var 2,6 procent under 2009, vilket var den lägsta nivån på mer än 7 år.

Värdeförändringen var 2,5 procent, också detta en låg nivå jämfört med det historiska genomsnittet men en ordentlig uppgång jämfört med 2008 års prisfall på nästan 8 procent. Totalt ingår 2239 bostadsfastigheter från 18 företag i Bostadsindex.

Skrivet av: Tor Borg

Bred återhämtning men långt kvar till högkonjunktur

Statistiska centralbyråns snabbindikator över konjunkturläget bland storföretagen i olika sektorer visar en tydlig förbättring i nästan samtliga sektorer under det senaste halvåret. Samtidigt är det mycket långt kvar till tidigare toppnivåer.

I höstas låg 5 av 19 sektorer på plus, nu ligger 13 sektorer på eller över nollstrecket. I industrin har läget förbättrats snabbt. Allra snabbast konjunkturuppgång hittar vi i stål- och metallindustrin där nettotalet stigit från -91 till -7. Bäst konjunkturläge hittar vi, precis som i höstas, i vård, utbildning och detaljhandel som är de enda sektorer som kan sägas uppleva något som nästan liknar en högkonjunktur. I vård- och utbildningssektorn har konjunkturläget backat något jämfört med i höstas. Även i detaljhandeln verkar uppgången ha saktat in de senaste månaderna, att döma av utfallet för detaljhandelsindex under februari, som också publicerades idag.

Sämst är konjunkturläget i övrig tillverkningsindustri, förlagsindustri och byggindustri, även om dessa sektorer faktiskt noterar rejäla förbättringar från i höstas. Trots den kraftiga förstärkningen i flera sektorer är det långt kvar till förra konjunkturtoppen under våren 2007 då 16 av 18 sektorer noterade nettotal över 40, att jämföra med 2 av 18 sektorer i dagsläget.

Skrivet av: Tor Borg