torsdag 14 oktober 2010

Bostadsmarknaden: priserna planar ut och byggandet kommer igång

Denna vecka har det publicerats mycket statistik och rapporter kring bostadsmarknaden. Mäklarstatistiken för september tyder på att både bostadsrätts- och småhuspriser fortsatt öka under hösten. Vår egen rapport, Mäklarbarometern, visar att prisökningarna väntas plana ut under vintern. Riksbankens räntehöjningar och bolånetaket kommer att få en dämpande verkan. Stockholms bostadsrättsmarknad är den marknad som väntas påverkas mest av bolånetaket. Tur då att det är där den underliggande efterfrågan är som starkast.

Många byggen har startats upp och ROT-aktiviteterna har varit många hittills i år. Både Boverket och Sverige byggindustrier räknar också, i färska prognoser, med ordentliga uppgångar i bostadsbyggandet framöver. Främst är det byggandet av flerbostadshus som ökar medan småhusbyggandet släpar efter en del. Det är den starka svenska ekonomin, en ljusare arbetsmarknad och hushållens optimism som driver på antalet byggstarter. Trots den kraftiga uppgången kommer dock bostadsbyggandet under 2011 inte riktigt att nå upp till nivåerna i mitten av 2000-talet.

Läs mer i senaste Mäklarbarometern om temperaturen på bostadsmarknaden i Storstadsregionerna.

Skrivet av: Tor Borg

Är det en ny industrikris på gång?

I sitt senaste tal bedömde vice riksbankschef Svante Öbergs att tillväxten i den svenska ekonomin är så stark att styrräntan behöver fortsätta att höjas de närmaste månaderna. Samtidigt kommer statistik som visar att industriproduktionen minskade med 4 procent från juli till augusti och att industrins orderingång föll med nästan 6 procent.

Har Öberg missbedömt läget? Är det istället en ny kris på gång? Nej, knappast. Nedgången för industrin i augusti måste sättas i relation till en mycket kraftig ökning under tidigare månader. Konjunkturinstitutets barometer och enkäter till inköpscheferna i industrin visar också att september var en mycket bättre månad för industrin än augusti.

Den svaga industristatistiken i augusti lär därför inte ändra Öbergs inställning om behovet av kommande räntehöjningar. Vi räknar med att majoriteten i riksbankens direktion resonerar på liknande sätt och att styrräntan höjs med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de närmaste räntemötena.

Skrivet av: Tomas Pousette

Riksbanken avvecklar krisåtgärderna

I dag förfaller det sista av de stora lån som Riksbanken försett bankerna med för att underlätta kreditförsörjning och upprätthålla likviditeten på räntemarknaderna under finanskrisen. Som mest hade Riksbanken 380 miljarder kronor utlånat, motsvarande 12 procent av BNP (allt som produceras i landet under ett år). I och med detta har Riksbanken avvecklat i stort sett alla "extraordinära" krisåtgärder. Som jämförelse kan nämnas att de flesta andra centralbanker fortfarande driver stora utlånings- och obligationsköpsprogram för att stödja likviditet och hålla nere långa räntor. I både Japan och EMU har man ganska nyligen också utvidgat dessa program medan en eventuell utvidgning diskuteras i både USA och Storbritannien.

Avvecklingen av likviditetsstödet innebär i sig en viss åtstramning av ränteläget. Vi har redan kunnat se en viss uppgång i de korta marknadsräntorna i Sverige. Riksbanken lär gå vidare med ytterligare räntehöjningar framöver. Åsikterna om hur snabbt detta kommer att ske är dock delade. Mer om detta kan du läsa i senaste Boräntenytt.

Skrivet av: Tor Borg

fredag 1 oktober 2010

Imponerande styrka i den svenska ekonomin

Utfallet för den senaste ekonomiska statistiken har bekräftat vår bild av att efterfrågan i den svenska ekonomin växer mycket snabbt för tillfället. Bara under den senaste veckan har statistik över utrikeshandel, detaljhandel, bilhandel och utlåning visat på en fortsatt stark utveckling av efterfrågan. Konjunkturinstitutets månadsbarometer stödjer ytterligare bilden av en ekonomi på hög växel. Visserligen är mycket av statistiken preliminär och osäker men mycket talar ändå för att vi under de senaste månaderna har upplevt den starkaste ekonomiska tillväxten på länge.










Stockholmsbörsen, kronan och ränteskillnader under tredje kvartalet

Även i internationell jämförelse har utvecklingen varit mycket stark. Med tanke på att stora delar av omvärlden fortfarande påverkas av finanskrisrelaterade problem så är det inte konstigt att Stockholmsbörsen gått omkring 10 procent starkare än världens börser i genomsnitt samtidigt som den svenska kronan stärkts med drygt 6 procent under de senaste tre månaderna. Riksbankens två räntehöjningar, i början av juli och i början av september, har inneburit att korta marknadsräntor stigit en hel del under sommaren och hösten, i motsats till de flesta andra länder där räntorna legat stilla.

Skrivet av: Tor Borg