Så var det då dags igen för ett nytt räntemöte. Riksbankens direktion träffas den 1 september och meddelar sitt beslut den 2 september. Allt annat än en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent vore en stor överraskning. Den majoritet i Riksbankens direktion som fanns för en höjning av styrräntan i juli är stabil och kommer att rösta igenom en ny höjning.
Då är det mer intressant att se om Riksbanken förändrar sin prognos av styrräntan under den kommande treårsperioden. Vi tror inte det har hänt så mycket i internationell och svensk ekonomi sedan räntemötet i juli att det motiverar en justering av räntebanan. Å ena sidan har USA:s ekonomi utvecklats svagare än väntat men å andra sidan har svensk ekonomi fortsatt att vara överraskande stark. Balansen måste nog förändras mer entydigt för att Riksbanken ska ändra sin ränteprognos.
Skrivet av: Tomas Pousette
tisdag 31 augusti 2010
söndag 29 augusti 2010
Svensk ekonomi går bra än så länge
Stämningen på räntemarknaden är dyster. Obligationsräntorna har fallit till mycket låga nivåer, vilket tyder på förväntningar om en svag internationell tillväxt och låg inflation under lång tid. I den svenska statistiken syns emellertid ännu inte så mycket av detta. I juli fortsatte exporten att öka i snabb takt och arbetsmarknaden förbättrades. Den öppna arbetslösheten var visserligen lite högre än i juli förra året men det beror i hög grad på att utbudet av arbetskraft ökar mer än sysselsättningen.
Är det räntemarknaden som är alltför dyster eller är det bara en tidsfråga innan den svenska ekonomin börjar mattas av? Vi räknar med att konjunkturen kommer att dämpas men tror inte på ett större bakslag vare sig i den internationella eller svenska ekonomin. Utvecklingen i den amerikanska ekonomin, som är något av en ledande indikator för världsekonomin, blir extra viktig framöver för att avgöra om vi har rätt i vår bedömning.
Skrivet av: Tomas Pousette
Är det räntemarknaden som är alltför dyster eller är det bara en tidsfråga innan den svenska ekonomin börjar mattas av? Vi räknar med att konjunkturen kommer att dämpas men tror inte på ett större bakslag vare sig i den internationella eller svenska ekonomin. Utvecklingen i den amerikanska ekonomin, som är något av en ledande indikator för världsekonomin, blir extra viktig framöver för att avgöra om vi har rätt i vår bedömning.
Skrivet av: Tomas Pousette
tisdag 24 augusti 2010
Bolånemarknaden fortsätter växa trots bolånetak
Vi räknar inte med att bolånetaket kommer att bromsa in efterfrågan på bolån särskilt mycket. Själva ränteeffekten motsvarar ungefär en riksbankshöjning (0,25 procentenhet). Den största effekten kommer från de amorteringskrav som troligtvis kommer att ställas på utlåningen utöver 85 procents belåningsgrad. Finansinspektionens analyser tyder dock på att de flesta låntagare borde ha utrymme för ökade amorteringar. I praktiken blir nog effekten marginell, redan idag ställer bankerna krav på amorteringar och högre räntor vid högre belåningsgrader. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar och medföra att bolånemarknaden fortsätter växa i rask takt. Läs mer i vår senaste konjunkturrapport.
Skrivet av: Tor Borg
Konjunkturrapport 24 augusti 2010
Räntemarknaden är för pessimistisk
Förväntningarna på räntemarknaden är inställda på en ny kris i världsekonomin. Oro för deflation har pressat ner långräntorna till extremt låga nivåer. Vi tror att pessimismen är överdriven och räknar med en god tillväxt de närmaste åren. Obligationsräntorna kommer då att stiga kraftigt och de bundna boräntorna kommer att dras upp.
Kraftig uppgång i boräntorna
Riksbanken höjer styrräntan snabbt till 1,50 procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare skede och styrräntan stannar vid 2 procent i slutet av 2011 och 3,25 procent i slutet av 2012. Nedpressade långa marknadsräntor och stigande korta boräntor gör att det för närvarande är fördel för längre bundna boräntor.
Global återhämtning på halvfart
Finanskrisen kastar fortfarande, nästan två år efter kulmen, sin skugga över den globala ekonomin. Den snabba uppgången i världsekonomin verkar ha bromsat in under sommaren. Det går trögt på flera håll och många länder brottas med svaga offentliga finanser och vikande tillväxt. Fortsatt låga räntor ger dock välbehövlig stimulans åt återhämtningen.
Tudelad svensk ekonomisk politik
BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir cirka 3 procent per år under perioden 2010-2012. En expansiv finanspolitik motverkar Riksbankens höjningar av styrräntan. Resursutnyttjandet börjar normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent och den underliggande inflationen är i fas med inflationsmålet på 2 procent.
Bolånetaket och bolånemarknaden
Bolånetaket får en ganska marginell effekt på bolånemarknaden, som väntas fortsätta växa i snabb takt. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar. Hushållens skuldsättning fortsätter därmed att öka.
Läs mer här
Förväntningarna på räntemarknaden är inställda på en ny kris i världsekonomin. Oro för deflation har pressat ner långräntorna till extremt låga nivåer. Vi tror att pessimismen är överdriven och räknar med en god tillväxt de närmaste åren. Obligationsräntorna kommer då att stiga kraftigt och de bundna boräntorna kommer att dras upp.
Kraftig uppgång i boräntorna
Riksbanken höjer styrräntan snabbt till 1,50 procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare skede och styrräntan stannar vid 2 procent i slutet av 2011 och 3,25 procent i slutet av 2012. Nedpressade långa marknadsräntor och stigande korta boräntor gör att det för närvarande är fördel för längre bundna boräntor.
Global återhämtning på halvfart
Finanskrisen kastar fortfarande, nästan två år efter kulmen, sin skugga över den globala ekonomin. Den snabba uppgången i världsekonomin verkar ha bromsat in under sommaren. Det går trögt på flera håll och många länder brottas med svaga offentliga finanser och vikande tillväxt. Fortsatt låga räntor ger dock välbehövlig stimulans åt återhämtningen.
Tudelad svensk ekonomisk politik
BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir cirka 3 procent per år under perioden 2010-2012. En expansiv finanspolitik motverkar Riksbankens höjningar av styrräntan. Resursutnyttjandet börjar normaliseras i slutet av prognosperioden. Den öppna arbetslösheten närmar sig 7 procent och den underliggande inflationen är i fas med inflationsmålet på 2 procent.
Bolånetaket och bolånemarknaden
Bolånetaket får en ganska marginell effekt på bolånemarknaden, som väntas fortsätta växa i snabb takt. Ökat bostadsbyggande, stigande inkomster och en stabilisering på arbetsmarknaden väntas motverka både bolånetak och räntehöjningar. Hushållens skuldsättning fortsätter därmed att öka.
Läs mer här
fredag 20 augusti 2010
Hotar vetebullen boräntorna?
Skörden av vete och en del andra spannmålsprodukter har drabbats av torka i viktiga odlingsländer som Ryssland. Priset på vete har därför stigit kraftigt, vilket kommer att märkas även på priset på den svenska vetebullen. Vi tror dock inte att prisökningarna på spannmål kommer att bli så stora att de förändrar de svenska inflationsutsikterna mer än marginellt.
Även om skördebakslagen drar upp den svenska inflationen mer än vi tror, så lär en mindre tillfällig prisökning knappast förändra Riksbankens räntesyn. Boräntorna kommer att bli dyrare framöver men vetebullens bidrag till ränteuppgången kommer att vara litet.
Skrivet av: Tomas Pousette
Även om skördebakslagen drar upp den svenska inflationen mer än vi tror, så lär en mindre tillfällig prisökning knappast förändra Riksbankens räntesyn. Boräntorna kommer att bli dyrare framöver men vetebullens bidrag till ränteuppgången kommer att vara litet.
Skrivet av: Tomas Pousette
tisdag 17 augusti 2010
Stabilisering av bostadspriserna
Färsk julistatistik från både Mäklarstatistik och SCB visar att uppgången i bostadspriserna har mattats av. Efter bottenkänningen kring årsskiftet 2008/09 har småhuspriserna stigit med omkring 15 procent och bostadsrättspriserna med omkring 25 procent till nivåer som ligger över tidigare toppnivåer. Efterhand har dock prisstegringarna avtagit och de senaste månaderna har priserna i stort sett legat stilla samtidigt som utbudet varit stort. Till viss del kan inbromsningen kopplas till naturlig säsongvariation och vädereffekter (sträng vinter, varm sommar) men högre räntor och det kommande bolånetaket har säkert haft en viss effekt också. Vår bild av bostadsmarknaden är att vi sannolikt kommer att få se väldigt försiktiga prisuppgångar framöver. För att priserna ska falla krävs dock troligtvis en större ränteupppgång än vad som ligger i korten i dagsläget eller att ekonomin drabbas av en oväntad konjunkturnedgång.
Småhuspriser juli 2010 (procentuell årlig ökningstakt, tre månaders glidande medelvärde)
Det är intressant att notera att det senaste årets prisuppgång är ganska jämnt fördelad över landet. Småhuspriserna har ökat i samtliga län. De län som noterat högst prisökningar är Gotland, Stockholm och Dalarna. Där har priserna ökat med mer än 9 procent det senaste året. Gävleborg, Västerbotten och Värmland hamnar längst ned med prisökning på 1-2 procent.
Skrivet av: Tor Borg
Småhuspriser juli 2010 (procentuell årlig ökningstakt, tre månaders glidande medelvärde)
Det är intressant att notera att det senaste årets prisuppgång är ganska jämnt fördelad över landet. Småhuspriserna har ökat i samtliga län. De län som noterat högst prisökningar är Gotland, Stockholm och Dalarna. Där har priserna ökat med mer än 9 procent det senaste året. Gävleborg, Västerbotten och Värmland hamnar längst ned med prisökning på 1-2 procent.
Skrivet av: Tor Borg
måndag 16 augusti 2010
Återhämtning i industrin
Industrin går fortsatt starkt och ökade produktionen med drygt 1 procent från maj till juni. Från första till andra kvartalet var uppgången i produktionen nästan 6 procent. Industriproduktionen är dock fortfarande cirka 20 procent lägre än den var på toppen, innan finanskrisen. Återhämtningen i industrin är således på gång. Den överraskande starka utvecklingen i euroområdet, och då framför allt i Tyskland, är en förklaring till uppsvinget för den svenska industrin.
Minskningen av industrins orderingång från maj till juni kan emellertid vara ett varningstecken. Statistiken i juni är visserligen ofta osäker men det svagare orderinflödet kan också vara en signal om en mindre dynamisk efterfrågan framöver. Tillväxten i euroområdet kommer att bli lägre under tredje kvartalet och i USA och Kina verkar konjunkturen bromsa in. Det kommer att märkas framöver även för den svenska industrin.
Skrivet av: Tomas Pousette
Minskningen av industrins orderingång från maj till juni kan emellertid vara ett varningstecken. Statistiken i juni är visserligen ofta osäker men det svagare orderinflödet kan också vara en signal om en mindre dynamisk efterfrågan framöver. Tillväxten i euroområdet kommer att bli lägre under tredje kvartalet och i USA och Kina verkar konjunkturen bromsa in. Det kommer att märkas framöver även för den svenska industrin.
Skrivet av: Tomas Pousette
Fortsatt låg inflation i juli
sänkKonsumentpriserna i juli var 1,1 procent högre än i juli förra året. Rensar man bort effekten av sänkta räntor var inflationstakten något högre på 1,7 procent. Utfallet överensstämde på pricken med vår prognos men var 0,1 procentenheter lägre än Riksbankens prognos. Skillnaden är dock inom felmarginalen och lär inte få någon större betydelse vid Riksbankens nästa räntemöte den 1 september.
Med en fortsatt medvind för den svenska konjunkturen, ljusare utsikter på arbetsmarknaden och bra drag på bostadsmarknaden talar det mesta för en ytterligare höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter vid nästa räntemöte. Det faktum att det då bara är knappt tre veckor kvar till valet den 19 september lär inte spela någon roll för den självständiga Riksbanken.
Skrivet av: Tomas Pousette
Med en fortsatt medvind för den svenska konjunkturen, ljusare utsikter på arbetsmarknaden och bra drag på bostadsmarknaden talar det mesta för en ytterligare höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter vid nästa räntemöte. Det faktum att det då bara är knappt tre veckor kvar till valet den 19 september lär inte spela någon roll för den självständiga Riksbanken.
Skrivet av: Tomas Pousette
Internationell sammanfattning inför Riksbankens räntemöte
Arbetskraftsundersökningen för juni bekräftar signalerna från tidigare statistik och undersökningar. Återigen överraskar utvecklingen på arbetsmarknaden positivt. Säsongrensade data visar att antalet sysselsatta ökade med 0,7 procent mellan maj och juni, jämfört med samma månad ifjol var uppgången 1,1 procent. Antalet arbetade timmar har stigit med 3,1 procent de senaste tolv månaderna medan antalet arbetslösa minskat med 17 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 9,5 procent i juni. Rensat för säsongsvariationer var den dock 8,1 procent, att jämföra med 8,7 procent i maj.
De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.
Skrivet av: Tor Borg
De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.
Skrivet av: Tor Borg
Arbetsmarknaden återhämtar sig snabbare än väntat - risk för högre räntebana
Arbetskraftsundersökningen för juni bekräftar signalerna från tidigare statistik och undersökningar. Återigen överraskar utvecklingen på arbetsmarknaden positivt. Säsongrensade data visar att antalet sysselsatta ökade med 0,7 procent mellan maj och juni, jämfört med samma månad ifjol var uppgången 1,1 procent. Antalet arbetade timmar har stigit med 3,1 procent de senaste tolv månaderna medan antalet arbetslösa minskat med 17 procent. Andelen arbetslösa uppgick till 9,5 procent i juni. Rensat för säsongsvariationer var den dock 8,1 procent, att jämföra med 8,7 procent i maj.
De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.
Skrivet av: Tor Borg
De flesta prognosmakare, inklusive Riksbanken, har räknat med att arbetslösheten kommer att ligga kring 8-9 procent under 2011 och 2012 och att antalet sysselsatta kommer att öka från 4,5 miljoner i genomsnitt under 2009 till omkring 4,6 miljoner i genomsnitt 2012. Givet att arbetslösheten redan nu nästan är nere i 8 procent och att halva den väntade sysselsättningsökningen verkar ha kommit redan under första halvåret 2010 så är det upplagt för revideringar av arbetsmarknadsprognoserna. Frågan är hur mycket detta påverkar bedömningen av hur mycket ledig kapacitet som finns i ekonomin, och därmed i förlängningen inflationstrycket. Vi räknar sedan tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan vid nästa räntemöte den 1 september. Det går inte att utesluta att Riksbanken kan behöva höja sin ränteprognos, den så kallade räntebanan, också.
Skrivet av: Tor Borg
Kan valutgången påverka boräntorna?
Det är drygt sex veckor kvar till valet och enligt SVT:s väljarindex, som väger samman opinionsundersökningarna från sex olika institut, så behåller den borgerliga alliansen det försprång den haft de senaste månaderna. Alliansen väntas få 47,5 procent av rösterna och det rödgröna blocket 45,3 procent. Sverigedemokraterna väntas få 4,9 procent av rösterna och därmed komma in i Riksdagen som vågmästarparti.
Sveriges offentliga finanser är bland de bästa i världen (kanske till och med allra bäst om vi räknar bort oljestater och lilleputtländer). Detta är mycket tack vare den budgetdisciplin som byggts upp av regeringarna under de senaste 15 åren. En styrka är att nästan samtliga riksdagspartier ställer sig bakom det grundläggande finanspolitiska ramverket med överskottsmål och utgiftstak. Räntemarknadens förtroende för den svenska finanspolitiken är därför i dagsläget grundmurat, vilket återspeglas i de låga statsobligationsräntorna. Med största sannolikhet så kommer förtroendet att kvarstå även efter valet, oavsett parlamentarisk situation. Valutgångens påverkan på marknadsräntorna bör därför bli marginell, mycket mindre än exempelvis den effekt som en oväntad styrränteändring av Riksbanken kan få. En ökad osäkerhet om regeringsunderlaget och finanspolitikens framtida inriktning kan dock få mindre ränteeffekter. Nedan beskrivs fyra möjliga utfall och vilken effekt de skulle kunna få på ränteläget.
1. Alliansen bildar majoritetsregering. Det alternativ som räntemarknaden skulle gilla bäst. Kan medföra en liten räntenedgång i och med att risken för försämrade statsfinanser bedöms bli lägst i detta alternativ.
2. De rödgröna bildar majoritetsregering. Skulle också kunna innebära något lägre räntor, dock inte så låga som i det första alternativet då marknaden skulle börja räkna med en något mer expansiv finanspolitik.
3. Alliansen bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Ökar risken för ofinansierade utgiftsökningar och bör leda till en mindre ränteuppgång.
4. De rödgröna bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Det sämsta alternativet i räntemarknadens ögon eftersom budgetdisciplinen bedöms vara mest i fara då.
Skrivet av: Tor Borg
Sveriges offentliga finanser är bland de bästa i världen (kanske till och med allra bäst om vi räknar bort oljestater och lilleputtländer). Detta är mycket tack vare den budgetdisciplin som byggts upp av regeringarna under de senaste 15 åren. En styrka är att nästan samtliga riksdagspartier ställer sig bakom det grundläggande finanspolitiska ramverket med överskottsmål och utgiftstak. Räntemarknadens förtroende för den svenska finanspolitiken är därför i dagsläget grundmurat, vilket återspeglas i de låga statsobligationsräntorna. Med största sannolikhet så kommer förtroendet att kvarstå även efter valet, oavsett parlamentarisk situation. Valutgångens påverkan på marknadsräntorna bör därför bli marginell, mycket mindre än exempelvis den effekt som en oväntad styrränteändring av Riksbanken kan få. En ökad osäkerhet om regeringsunderlaget och finanspolitikens framtida inriktning kan dock få mindre ränteeffekter. Nedan beskrivs fyra möjliga utfall och vilken effekt de skulle kunna få på ränteläget.
1. Alliansen bildar majoritetsregering. Det alternativ som räntemarknaden skulle gilla bäst. Kan medföra en liten räntenedgång i och med att risken för försämrade statsfinanser bedöms bli lägst i detta alternativ.
2. De rödgröna bildar majoritetsregering. Skulle också kunna innebära något lägre räntor, dock inte så låga som i det första alternativet då marknaden skulle börja räkna med en något mer expansiv finanspolitik.
3. Alliansen bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Ökar risken för ofinansierade utgiftsökningar och bör leda till en mindre ränteuppgång.
4. De rödgröna bildar minoritetsregering med stöd av ett annat parti. Det sämsta alternativet i räntemarknadens ögon eftersom budgetdisciplinen bedöms vara mest i fara då.
Skrivet av: Tor Borg
Uppåt i Sverige, utplaning i resten av världen
Idag har inköpschefernas index publicerats i Sverige. Indexet sammanställs varje månad på basis av vad inköpscheferna i de största industriföretagen anser om orderingång, produktion, leveranstider, sysselsättning, lagernivåer osv. Eftersom inköpscheferna ofta är de som tidigast märker av förändringar i efterfrågan så är indexet en ganska tillförlitlig och tidig indikator på konjunkturläget i ekonomin. En annan fördel är att liknande index sammanställs, med samma metoder, i de flesta andra länder och publiceras ungefär samtidigt. Detta möjliggör jämförelser med andra länder.
Hittills har inköpschefsindex för juli publicerats för asiatiska och europeiska länder (i USA dröjer det till ikväll innan julisiffran kommer). I Sverige steg indexet från 62,4 till 64,2 vilket signalerar en kraftig tillväxt. I många andra länder har indexet däremot gått ned något. Svensk tillväxt verkar således fortsätta att öka medan tillväxten i omvärlden har mattats något de senaste månaderna. En annan tidig indikator, bilförsäljningen, som också publicerats idag, bekräftar denna bild. Antalet sålda personbilar i Sverige har ökat med nästan 40 procent mellan juli 2009 och juli 2010. Bilförsäljningen är därmed nästan uppe i 2007 års rekordnivåer. I både USA och EMU är det en bra bit kvar innan denna nivå nåtts.
Skrivet av: Tor Borg
Bra drag i den svenska ekonomin under våren och sommaren
Dagens preliminära nationalräkenskaper för det andra kvartalet bekräftar den bild som redan getts av andra indikatorer, att den ekonomiska tillväxten varit både snabb och bred under våren och sommaren. Både konsumtion, investeringar och utrikeshandel ökar i god takt. Under andra kvartalet växte BNP, som är det bredaste måttet på den ekonomiska aktiviteten, med 1,2 procent. Jämfört med andra kvartalet 2009 var uppgången 4 procent, betydligt högre än den genomsnittliga årstillväxten som varit 2 procent de senaste 30 åren. Om tillväxten fortsätter i denna takt så är hela den kraftiga konjunkturnedgången under 2008 och början av 2009 återhämtad till nästa sommar. Betydligt tidigare än vad någon vågade hoppas på för ett år sedan.
Skrivet av: Tor Borg
Skrivet av: Tor Borg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
