Hög import överraskar

Den svenska exporten av varor ökade ungefär som väntat i februari men det som överraskade var den kraftiga ökningen av varuimporten. Handelsnettot, skillnaden mellan export och import, blev därmed bara 0,6 miljarder. Det bådar illa för BNP-tillväxten under första kvartalet där handelsnettot är en viktig del.

Vi har ännu inte sett statistiken för mars men det mesta talar för att utrikeshandeln kommer att ge ett kraftigt negativt bidrag till BNP under första kvartalet. En tänkbar förklaring till ökningen av importen är att lagren nu börjar fyllas på. Det ska emellertid till en rejäl lageruppbyggnad för att kompensera för utrikeshandelns kraftiga negativa bidrag under första kvartalet.

Det finns således risk för att även första kvartalet i år kommer att bli en besvikelse tillväxtmässigt om nu statistiken är korrekt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Starkare krona dämpar inflationen

Den svenska kronan försvagades kraftigt under finanskrisen. Från den svagaste nivån för ungefär ett år sedan har den emellertid stärkts rejält. Februari var en mycket bra månad för kronan och nu börjar den starkare valutan märkas på importpriserna.


Priserna på importerade konsumtionsvaror i producentledet sjönk med 1,4 procent från januari till februari och är 4,4 procent lägre än i februari förra året. Prisutvecklingen på dessa varor är viktig eftersom den påverkar priserna i konsumentledet framöver.

Vår prognos är att kronan kommer att stärkas ytterligare under resten av det här året och nästa år. Den importerade inflationen kommer då att fortsätta att vara låg, vilket talar för att Riksbanken inte behöver ha någon brådska med att höja styrräntan.

Skrivet av: Tomas Pousette

Hushållen är beredda på högre räntor

Enligt en ny fråga i konjunkturinstitutets månadsbarometer så räknar hushållen med att bolåneräntorna ska stiga. Förväntningarna ligger ganska väl i linje med både Riksbankens och våra egna ränteprognoser. Den korta bolåneräntan väntas stiga från dagens nivå på 1,6 procent till 2,8 procent på ett års sikt och 3,6 procent på två års sikt. Ränteförväntningarna har stigit något mellan februari och mars.


På fem års sikt väntas boräntan nå 4,3 procent, vilket är lägre än vad vi själva räknar med. Femårshorisonten är dock så lång att förväntningarna denna sikt mera kan liknas vid antaganden än vid prognoser. Sammantaget tyder hushållens förväntningar på att en framtida ränteuppgång inte kommer att komma som en överraskning och därför inte bör få så dramatiska effekter på deras finanser eller på bostadspriserna.

Förväntningar på bolåneränta med kort bindningstid

Hushållen
1 års sikt: 2,8 %
2 års sikt: 3,6 %
5 års sikt: 4,3 %

SBAB
1 års sikt: 2,6 %
2 års sikt: 4,0 %
5 års sikt: 5,0 %


Skrivet av: Tor Borg

Ny konjunktur- och ränteprognos

Den internationella konjunkturen förbättras något snabbare än vi tidigare räknat med. Trots återhämtningen kommer det att finnas gott om lediga resurser efter raset under finanskrisen. Ledig produktionskapacitet, behov av åtstramningar i många länders offentliga finanser och en fortsatt försiktighet bland hushåll och företag väntas dock hålla tillbaka både tillväxt och inflationstryck framöver. Centralbankerna behöver därför inte hasta med att höja styrräntorna.


Lyftet i svensk ekonomi efter finanskrisen inleds i år. BNP växer med 2,2 procent 2010 och med 3,0 procent 2011. Arbetsmarknaden släpar emellertid efter och det dröjer till början av nästa år innan sysselsättningen börjar öka. Låga löneökningar håller nere inflationstrycket och den underliggande inflationen faller till 1,5 procent under nästa år.

Vi håller fast vid bedömningen att Riksbankens första höjning av styrräntan sker i september. Därefter kommer regelbundna räntehöjningar att föra upp styrräntan till normalnivån 4 procent i början av 2013. Den kortaste bundna boräntan på tre månader har fortfarande en liten fördel gentemot längre bundna boräntor. Fördelen är dock liten, osäker och kan snabbt ätas upp av ändrade regleringar. Det är troligt att villkoren kommer att skärpas för bolån med höga belåningsgrader. För den som har hög belåningsgrad kan det vara läge att välja längre bindningstider innan de eventuella regeländringarna träder i kraft.

Skrivet av: Tor Borg



Se Konjunkturrapporten i videoformat

Ny Konjunkturrapport - Var redo för ränteuppgång

Läs Konjunkturrapporten

Ny prognos från SBAB - Konjunkturuppgång utan inflationshot

Lyftet i svensk ekonomi efter finanskrisen kommer till sist. BNP växer med 2,2 procent i år och med 3,0 procent nästa år. Det dröjer dock till början av nästa år innan sysselsättningen börjar öka. De löneavtal som träffats för tjänstemännen tyder på att lönerna i hela ekonomin bara ökar med 1,5 procent i år men att takten stiger till 2,5 procent nästa år.

Inflationstrycket blir lågt och Riksbanken väntar till september med den första räntehöjningen. Styrräntan höjs sedan i lugn takt till 2,25 procent i slutet av 2011. Högre boräntor kommer att få betydligt större effekt på bostadspriserna än Finansinspektionens förslag om striktare regler för bolån med höga belåningsgrader.

Läs Konjunkturrapporten

Varför litar inte räntemarknaden på Riksbanken?

Varför räknade räntemarknaden under större delen av förra året med en högre bana för styrräntan än vad som var Riksbankens prognos? Den frågan tog vice riksbankschef Lars Svensson upp i ett tal idag. Det berodde, enligt Svensson, inte på att räntemarknaden hade mer positiva förväntningar om tillväxt och inflation än Riksbanken. Istället lyfter Svensson fram reservationerna för en högre räntebana vid räntemötena som en trolig förklaring till att Riksbanken inte fått gehör för sin ränteprognos på marknaden.

Det är troligt att oenigheten i Riksbankens direktion om räntebanan har minskat förtroendet för Riksbankens ränteprognoser. Man får emellertid inte glömma bort att Riksbanken tidigare gjort stora kast i sina ränteprognoser, som eroderat förtroendet. Som Riksbanken alltid brukar påpeka är ju också räntebanan en prognos och inte ett löfte.

Skrivet av: Tomas Pousette

Villapriserna trotsar vinterkylan

Priserna på småhus fortsätter att öka, enligt Statistiska centralbyråns senaste Småhusbarometer. Under den senaste tremånadersperioden (december-februari) ökade priserna i riket med 2 procent jämfört med föregående period (september-november). I de tre storstadsområdena - Stockholm, Göteborg och Malmö - var prisökningarna ännu högre, 3-4 procent. Inte ens ett extremt vinterväder i stora delar av landet har förmått att kyla av villamarknaden.


Den fortsatta prisuppgången på småhus lär stärka Finansinspektionen i argumentationen för att införa striktare regler på bolånemarknaden redan till sommaren. Frågan är om det även lockar Riksbanken att slå till med en räntehöjning i juni.

Skrivet av: Tomas Pousette

Prisuppgång i februari

Enligt mäklarstatistiken steg bostadsrättspriserna med 2 procent och villapriserna med 1 procent under februari. På ett år har priserna stigit med 16 respektive 10 procent. Uppgången har varit lite kraftigare i storstäderna än i resten av landet. Vi räknar med en ganska stabil bostadsmarknad framöver, där effekten av kommande räntehöjningar och osäkerheten kring eventuella politiska ingrepp på marknaden motverkas av ett lågt bostadsutbud och en starkare ekonomisk utveckling.

Konsumentpriserna steg med 0,6 procent mellan januari och februari, lite mer än väntat. Stigande elpriser bidrog till uppgången liksom prishöjningar på grönsaker, kläder, hushållsvaror, bensin, resor och hotellrum. Däremot sjönk priserna något på frukt, skor och telefoni. Jämfört med för ett år sedan var prisuppgången i genomsnitt 1,2 procent. Den underliggande inflationen, där effekter av ränteförändringar räknas bort, var 2,7 procent. Vi bedömer att inflationen räknat med konsumentprisindex kommer att pendla mellan 1 och 1,5 procent det kommande året för att sedan stiga något och nå 2 procent till sommaren 2011 och 3 procent sommaren 2012. Den underliggande inflationen, som är den som Riksbanken fokuserar på, väntas däremot successivt gå ned under det kommande året och därefter ligga kring 1,5 procent under både 2011 och 2012.

Skrivet av: Tor Borg

Industristatistiken svajar

Industriproduktionen ökade inte med 1,8 procent från november till december, utan den minskade med 1,9 procent. Det var en rejäl revidering som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde när industristatistiken för januari presenterades idag. Från december till januari ökade däremot industriproduktionen med 1,6 procent. Problemet för SCB är att korrigeringarna för säsongmönstret blivit osäkra, vilket bidragit till stora revideringar av statistiken.


I övrigt var bilden ungefär densamma som tidigare; orderingången till industrin ökar starkt men leveranserna tas till största delen från lagren, vilket håller nere produktionen. Lagren kan emellertid inte dras ner så mycket mer och snart måste den ökade orderingången dra upp industrins produktion.

En kommande uppgång för industriproduktionen och en redan stark ökning för tjänstesektorn i januari talar för ett den svenska ekonomin återvänder till tillväxt under första kvartalet i år.

Skrivet av: Tomas Pousette

Företagens investeringar vänder upp under 2010

Företagens investeringar i ny produktionskapacitet har dragits ned ordentligt under lågkonjunkturen. Under 2009 minskade investeringarna med sammanlagt 16 procent, enligt senaste Nationalräkenskaperna. I oktober planerade de flesta företag att dra ned på investeringarna även under 2010. I industrin planerades en neddragning med omkring 10 procent och i tjänstesektorn med omkring 20 procent jämfört med 2009. I Statistiska centralbyråns senaste investeringsenkät har emellertid planerna reviderats upp.

Nu räknar industrin med att öka investeringarna med 5 procent under 2010, stål- metall- och träindustrin tillhör de sektorer som väntas öka investeringarna allra mest. Även tjänstesektorn ser överlag mer positivt på investeringskonjunkturen än tidigare, exempelvis har handeln reviderat upp sina planer och väntas nu öka sina investeringar något under 2010. Flera tjänsteföretag väntas fortfarande dra ned på investeringarna, men i mycket mindre grad än tidigare planerat.


Skrivet av: Tor Borg

SBAB lanserar ny tjänst för värdeindikation av bostäder på nätet

Nu lanserar SBAB Värdeguiden, en helt ny tjänst för tillförlitlig värdeindikation av både bostadsrätter, villor och fritidshus på nätet. Värdeguiden baseras på marknadens mest omfattande statistik och är snabb, enkel och gratis att använda. Du matar in ett antal uppgifter i Värdeguiden och får svar direkt online.
Läs Pressmeddelandet

Testa Värdeguiden

Riksbankschefen vill ändra reglerna

När Riksbankschef Stefan Ingves idag talade inför Riksdagens finansutskott var det framför allt förbättringar av det finansiella regelverket som stod i fokus. Några nya signaler om styrräntans utveckling gavs inte. Ingves noterade att BNP i Sverige under fjärde kvartalet förra året var betydligt sämre än vad Riksbanken räknat med. Samtidigt betonade han att indikatorer på konjunkturen under de senaste månaderna kommit in starkt.

Ingves upprepade Riksbankens prognos att den första höjningen av styrräntan kommer till sommaren eller hösten. Det blir således, som vanligt, den inkommande statistiken som påverkar penningpolitiken. Nästa veckas ekonomiska statistik över näringslivets planerade investeringar, industrins produktion och order samt inflationen blir viktig för att bedöma styrkan i konjunkturen och inflationstrycket. Efter besvikelsen med tillväxten i slutet av förra året är det nu upp till bevis att konjunkturuppgången verkligen är så stark som Riksbanken tror.

Skrivet av: Tomas Pousette

Sämre BNP än väntat men inte nattsvart

Sveriges samlade produktion, BNP, minskade med 0,6 procent från tredje till fjärde kvartalet förra året. Det innebar att BNP var 1,5 procent lägre än fjärde kvartalet 2008. Utfallet var sämre än vi hade räknat med men det finns ändå några ljusglimtar.


Den största delen av prognosmissen berodde på att lagren gav ett mindre positivt bidrag än väntat. Mycket talar för att vi istället får se en positiv lagereffekt under de kommande kvartalen. Det var också bra att arbetsproduktiviteten var positiv under fjärde kvartalet. Produktiviteten har fallit sedan 2007 och vändningen nu bör vara början på en stark produktivitetsutveckling.

Fjärde kvartalet ligger bakom oss men är ändå viktigt för Riksbanken. Sämre fart i ekonomin än Riksbanken räknat med och stigande produktivitet, som dämpar inflationstrycket, kan få betydelse för kommande räntebeslut. Om något så talar BNP-statistiken för den falang i Riksbanken som inte har någon brådska med att höja styrräntan.

Skrivet av: Tomas Pousette