Riksbankens höjning fick stor effekt på hushållens ränteförväntningar

Konjunkturinstitutet mäter varje månad vilka förväntningar hushållen har om den rörliga bolåneräntan (tremånadersräntan) på 1, 2 och 5 års sikt. Mätningen visar tydligt att Riksbankens räntehöjning fått många att revidera sin räntetro. I juni trodde genomsnittet av hushållen att räntan om ett år skulle vara 2,8 procent. Efter Riksbankshöjningen i början av juli steg denna förväntan till 3,4 procent. Förväntningarna på två års sikt steg från 3,7 procent till 4,3 procent och även femårsförväntningarna reviderades upp, från 4,3 till 4,5 procent. Hushållens ränteförväntningar ligger därmed ganska nära våra egna prognoser som kan hittas i senaste boräntenytt (se nedan).



Hushållens förväntningar om rörliga bolåneräntan, juni - juli

Skrivet av: Torg Borg

Boräntenytt: Fortfarande fördel för längre bindningstider

Dämpad internationell finansoro i kombination med Riksbankens räntehöjning har bidragit till att svenska bolåneräntor stigit den senaste tiden. Vi räknar med att denna utveckling fortsätter. Enligt vår bedömning är det fortfarande fördelaktigt med längre bindningstider för bolåneräntorna.

Läs mer (pdf 325 kB)

Hushållen vill fortfarande låna men inte företagen

Inbromsningen på bostadsmarknaden, Riksbankens signaler om kommande räntehöjningar och Finansinspektionens beslut om införande av ett 85-procents tak för bolånen har än så länge inte fått någon märkbar effekt på hushållens efterfrågan på lån. Under juni steg finanssektorns utlåning till hushåll med 1 procent. Jämfört med juni i fjol har utlåningen ökat med knappt 9 procent. Över 80 procent av utlåningen till hushåll är bostadsrelaterad.




Med tanke på att både handel och investeringar kommit igång ordentligt i den svenska ekonomin så är det något överraskande att utlåningen till företag fortsätter att minska. I juni sjönk utlåningen med nästan en halv procent. På ett år har den minskat med 4 procent. Det som minskat är främst blancokrediterna medan däremot fastighetsutlåningen ökat.

Skrivet av: Tor Borg

Belåningsgrad på 85 procent

Det blev som väntat en gräns på 85 procent för belåningsgraden på bostadslån som Finansinspektionen beslutade om idag. Begränsningen gäller för nya lån och för utökning av befintliga bostadslån. Finansinspektionens beslut, som har formen av ett allmänt råd, träder i kraft den 1 oktober i år.

Det blir fortfarande möjligt att låna till mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde men inte mot pant i bostaden, utan med ett så kallat blancolån. Eftersom det inte finns en pant i bostaden som säkerhet för blancolånet kommer räntan för detta att vara högre än på ett vanligt bostadslån.

Finansinspektionens bedömning är att regleringen inte kommer att medföra några betydande priseffekter på bostadsmarknaden. Om regleringen inte får några större effekter kan man emellertid undra varför den införs. En tänkbar effekt på under de närmaste månaderna är att omsättningen på bostadsmarknaden och efterfrågan på bostadslån med hög belåningsgrad kommer att öka fram till den 1 oktober, när den nya regeln träder i kraft.

Skrivet av: Tomas Pousette

Inflationen på spåret

Inflationen i juni bjöd inte på några överraskningar. Konsumentpriserna ökade med 0,9 procent från juni förra året. När effekten av ränteförändringar rensas bort var inflationstakten 1,9 procent. Det var vad både vi och Riksbanken räknat med i våra prognoser.

Sommarmånaderna brukar vara ganska händelsefattiga när det gäller inflationsutvecklingen. Det dröjer egentligen till oktober, när septemberstatistiken redovisas, som det brukar bli intressant. Då är frågan hur mycket den nya höstkollektionen av kläder slår igenom prismässigt i butikerna.

Till Riksbankens nästa räntemöte den 1 september lär därför inflationsbilden inte förändras särskilt mycket. Det verkar troligt att styrräntan då höjs med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Tills dess är det emellertid långt med en härlig sommar emellan.

Skrivet av: Tomas Pousette

Skillnaden krymper mellan långa och korta boräntor

Stigande boräntor med korta bindningstider och sjunkande boräntor med långa bindningstider, det har varit trenden hittills i år. Sedan årsskiftet har boräntorna med bindningstider på tre månader och två år gått upp med 0,5 respektive 0,4 procentenheter. Den femåriga boräntan har däremot under samma period gått ner med 0,2 procentenheter.

Bra fart i den svenska ekonomin har fått Riksbanken att börja höja styrräntan, vilket dragit upp de korta boräntorna. De statsfinansiella problemen i många länder har ökat efterfrågan på statsobligationer med låg risk, som de svenska, och har bidragit till att pressa ner de längre boräntorna.

Vårt huvudscenario är att den statsfinansiella krisen i Europa inte blir så allvarlig. Prognosen är därför att både korta och långa boräntor kommer att stiga framöver. Den ökande andelen av våra låntagare som binder boräntorna på längre tid på sina nya lån visar också att allt fler börjar gardera sig för stigande boräntor.

Skrivet av: Tomas Pousette

Riksbanken höjer styrräntan

Det blev, som väntat, en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter när Riksbanken släppte sitt räntebesked idag. Direktionen var dock inte enig, utan två ledamöter ville ha en oförändrad styrränta. Samtidigt som styrräntan höjdes, så sänkte Riksbanken sin prognos av styrräntan på lite längre sikt. Till början av 2013 väntas den nu vara 3,5 procent, vilket är en halv procentenhet lägre än i den tidigare prognosen.

Vår egen bedömning är att Riksbanken mycket väl kunde ha väntat åtminstone till september innan man höjde styrräntan. Osäkerheten på finansmarknaden är stor, inflationstrycket i den svenska ekonomin är lågt och bostadspriserna börjar plana ut. Viktigare än om räntehöjningen kom i juli eller september är dock den långsiktiga synen på styrräntan. Efter Riksbankens nedjustering av sin prognos av styrräntan ligger räntebanan nu ganska nära vår egen bedömning.

Låntagarna får således lite plåster på såren. Även om styrräntan nu höjs, så ser den ut att inte behöva höjas lika mycket under de kommande åren.

Skrivet av: Tomas Pousette

Utlåningstakten fortsatt hög - Riksbankshöjning ännu mer sannolik

En av de sista viktiga pusselbitarna inför Riksbankens räntemöte på onsdag publicerades idag. Finansmarknadsstatistiken för maj visar att hushållen fortsätter att öka sin skuldsättning i snabbare takt än vad deras inkomster växer. Den årliga ökningstakten för finansinstitutens utlåning till hushållen var 9,1 procent. Främst är det bolånen som ökar snabbt, medan blancolånen ökar lite långsammare. Även utlåningen till företag verkat ha kommit igång de senaste månaderna efter att ha gått knackigt under finanskrisen.

Riksbanken har ett inflationsmål och ska sätta styrräntan efter inflationsutsikterna på två till tre års sikt. Även om det inte finns några direkta samband mellan hushållens skuldsättning och konsumentprisutvecklingen så finns det mer långsiktiga risker avseende både inflation och finansiell stabilitet som hänger samman med en snabbt stigande skuldsättning. Att döma av de signaler som direktionsledamöterna skickat i tal, mötesprotokoll, intervjuer och andra sammanhang så kommer situationen på låne- och bostadsmarknaden att vara viktiga faktorer vid kommande räntebeslut. Dagens siffror stödjer ytterligare de argument som finns för att påbörja normalisering av penningpolitiken och höja styrräntan redan denna vecka.

Skrivet av: Tor Borg