Stark optimism bland svenska hushåll och företag men framtiden är osäker

Den europeiska skuldkrisen och oron på de internationella finansmarknaderna verkar ännu inte fått någon som helst effekt på den svenska ekonomin. Enligt Konjunkturbarometern för juni, som mäter stämningsläget och framtidsförväntningarna bland hushåll och företag, så är det ekonomiska läget betydligt starkare än normalt. I industrin har orderingång och produktion ökat snabbt de senaste månaderna och företagen är optimistiska om framtiden. Även i byggindustrin är återhämtningen stark. I detaljhandeln och den privata tjänstesektorn har tillväxten dämpats något i juni men är fortfarande stark. Flertalet företag räknar med att nyanställa fler framöver. Hushållen är mycket optimistiska om utvecklingen i ekonomin och räknar med sjunkande arbetslöshet och stabil inflation framöver. De flesta ser också ljust på sin egen ekonomi.

Optimismen avspeglas också i de konjunkturprognoser som publiceras. Konjunkturinstitutet räknar, i sin senaste prognos, med att BNP-tillväxten kommer att ligga över 3 procent både i år, nästa år och 2012 (genomsnittet för de senaste 30 åren är 2 procent) samtidigt som inflationen ligger väl under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Prognoser är alltid osäkra men i dagsläget finns det minst tre stora riskfaktorer som gör konjunkturprognoserna extra osäkra. För det första så lider den globala ekonomin fortfarande av sviterna av finanskrisen. I många länder kämpar hushåll och företag fortfarande med att få ordning på sina finanser och dra ned sin skuldsättning. Denna rebalansering kommer att hålla tillbaka global tillväxt. För det andra kan ingen med någon större säkerhet förutspå om, när och hur skuldkrisen kan smitta av sig på andra länder via finansmarknaderna. För det tredje är det mycket svårt att bedöma effekterna av alla finanspolitiska åtstramningar som kommer, framför allt i de europeiska länderna.

Skrivet av: Tor Borg

Arbetslösheten minskar snabbare än väntat

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att överraska positivt. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var 434 000 personer arbetslösa i maj. Detta motsvarar 8,8 procent av arbetskraften, en lägre andel än väntat. Antalet arbetslösa var drygt 10 000 färre än för ett år sedan. Antalet sysselsatta var ungefär lika många som för ett år sedan men 1,5 procent fler än bottennoteringarna från förra sommaren, enligt säsongsrensade data. Därigenom är nästan hälften av sysselsättningsnedgången under finanskrisen och recessionen 2008/09 redan återhämtad.

I jämförelse med tidigare konjunkturcykler så har arbetsmarknaden inte släpat efter lika mycket i konjunkturvändningen som den brukar. Till stor del beror detta förmodligen på att återhämtningen varit starkast i den inhemska delen av ekonomin, där företagen är mer arbetskraftsintensiva än i exportindustrin. Vår bild är att tillväxten framöver blir mer jämnt fördelad framöver med lite starkare tillväxt i industrin än tidigare och en liten inbromsning i inhemsk efterfrågan. Därför räknar vi med att sysselsättningen inte kommer att fortsätta öka lika snabbt och att arbetslösheten därför kan komma att stiga något igen.

Skrivet av: Tor Borg

Live från Tynningö med Tor Borg

Utplaning på bostadsmarknaden

Den senaste prisstatistiken för bostadsmarknaden visar att småhuspriserna stigit med omkring 8 procent och bostadsrättspriserna med 10 procent de senaste tolv månaderna. Priserna har stigit lite mer i storstadsregionerna än på andra ställen men de allra flesta regioner noterar högre priser jämfört med för ett år sedan. Under våren har dock prisökningstakten saktat in. De senaste två-tre månaderna har priserna nästan stått stilla samtidigt som utbudet av hus och bostadsrätter varit högre än under motsvarande period tidigare år.



Många konjunkturfaktorer påverkar bostadsmarknaden och prisutvecklingen. Högre bolåneräntor och skärpta villkor för utlåningen, exempelvis finansinspektionens bolånetak, kommer att hålla nere prisuppgången. Ett ökat bostadsbyggande bör också dämpa prisutvecklingen. Hushållens ekonomiska situation och deras framtidsförväntningar är viktiga faktorer för bostadsefterfrågan. Vi räknar med att arbetslösheten snart slutar öka och att sysselsättningen tar fart under 2011 vilket stärker efterfrågan på bostäder. Samtidigt bidrar de låga löneavtalen till att hushållens inkomster inte ökar lika snabbt under 2010 och 2011 som under tidigare år. Strukturella faktorer är också viktiga för bostadsprisernas utveckling. På grund av flera års lågt bostadsbyggande finns det en underliggande bostadsbrist i flera regioner. Dessutom kommer vi att få se stora årskullar ungdomar göra sitt inträde på bostadsmarknaden de kommande åren, vilket ytterligare stärker efterfrågan på bostäder.

När vi väger ihop alla faktorer i våra prognosmodeller så landar vi i slutsatsen att de snabba prisuppgångarna inte kommer att fortsätta. Men det är också svårt att se att några större prisfall skulle utlösas framöver, snarare handlar det om stillastående eller svagt ökande priser.

Skrivet av: Tor Borg

Fördel för bunden boränta

Oron på finansmarknaderna och osäkerheten om konjunkturutvecklingen har ökat igen. De statsfinansiella problemen i framför allt euroområdet väntas inte leda till en ny finanskris men en stramare finanspolitik kommer att dämpa efterfrågan i omvärlden. Det är huvudscenariot i SBAB:s nya konjunkturprognos.

Prognosen för svensk BNP i år höjs från 2,2 till 3,0 procent men dämpad export gör att BNP-prognosen för nästa år skrivs ner från 3,0 till 2,7 procent. Riksbankens oro för hushållens skuldsättning bidrar dock till att styrräntan höjs till 0,50 procent i juli och vidare till 1,50 procent redan till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare tempo och styrräntan stannar vid 2 procent i slutet av 2011. Nuvarande längre bundna boräntor bedöms vara lägre än genomsnittet för den kortaste tremånaders boräntan på 1-5 års sikt.

Stigande boräntor kyler av bostadspriserna men leder inte till en nedgång. Småhuspriserna bedöms öka med 5 procent i år och med 2 procent nästa år.

Skrivet av: Tomas Pousette

Läs mer i Konjunkturrapporten

Konjunkturprognos nr 2 - 2010

Live från Tynningö med Tomas Pousette

Troligt med räntehöjning 1 juli

April var en mycket bra månad för svensk industri. Både produktion och orderingång ökade med nästan 1 procent från mars trots en kraftig uppgång med mer än 4 procent från februari till mars. Samtidigt presenterade Arbetsförmedlingen en positiv prognos för sysselsättningen och Prospera kom med en enkät som visade att inflationsförväntningarna ökat något.

Trots osäkerheten om utvecklingen av de statsfinansiella problemen i många länder och oron på finansmarknaden, så talar det mesta för att Riksbanken kommer att höja styrräntan vid nästa räntemöte den 1 juli. Det är troligt att svensk export dämpas när åtstramningar sätts i verket i olika länder men den effekten ligger en bit fram i tiden. Just nu ser svensk ekonomi stark ut och Riksbankens oro över hushållens höga efterfrågan på lån är ett ytterligare skäl för en tidig räntehöjning.

Skrivet av: Tomas Pousette

Live från Tynningö med Tor Borg

Bostadsbyggandet tar fart

Bostadsbyggandet drogs ner kraftigt under finanskrisen. Förra året byggdes det bara 15 000 lägenheter och småhus. När konjunkturen nu vänt är bostadsbyggandet snabbt på väg upp igen. Första kvartalet i år ökade nybyggnationen med 34 procent, jämfört med motsvarande kvartal förra året.


Det ökade bostadsbyggandet bidrar till ökad aktivitet i ekonomin men bidrar också till att dämpa bostadspriserna när fler objekt kommer ut på bostadsmarknaden. Uppgången i bostadsbyggandet sker främst i storstadsområdena där bostadspriserna ökat mest.

Skrivet av: Tomas Pousette

Längre bindningstider på bolånen i maj

Allt fler låntagare väljer längre bindningstider på sina bolån. Andelen bolån med den kortaste bundna boräntan på tre månader minskade från 82 procent i april till 81 procent i maj. Det visar SBAB:s månadsstatistik över nyutlåningen till privatkunder.
Läs mer

Allt mer pekar på att Riksbanken höjer räntan i juli

Ovanpå det starka utfallet för BNP-tillväxten under första kvartalet så har det de senaste dagarna publicerats ytterligare ekonomisk statistik som understryker den snabba återhämtningen i den svenska ekonomin. Konjunkturinstitutets månadsbarometer för maj visar att både hushåll och företag är mycket optimistiska om utvecklingen. Optimismen ökade kraftigt i tjänstesektorn under maj. Inköpschefsindex som mäter stämningen i industriföretagen uppvisade i maj den högsta nivån sedan 1994. Med tanke på hur nyhetsrapporteringen sett ut den senaste månaden med internationell skuldkris, börsfall, vulkanutbrott, oljeutsläpp, oro i Korea, Thailand, Palestina osv så är det anmärkningsvärt att stämningsläget inte dämpats. Många företag verkar också ha reviderat upp sina anställningsplaner ganska rejält. Till de starka enkätresultaten kan även läggas hårda data som bekräftar den starka utvecklingen. Exempelvis visar färsk statistik över bilförsäljningen i maj att antalet sålda bilar (både personbilar och lastbilar) var nästan 40 procent högre än under maj i fjol.

Sammantaget gör de starka tillväxtsignalerna att det lutar allt mer mot att Riksbanken kommer att höja styrräntan vid nästa räntemöte. I dagens stabilitetsrapport säger visserligen Riksbanken själv att både osäkerheten och riskerna ökat på finansmarknaderna men det verkar inte som om detta, och ett lågt inflationstryck, helt kan motivera att styrräntan ska ligga kvar på rekordlåga 0,25 procent till september. Om inte skuldkrisen i euro-området markant förvärras och den finansiella oron eskalerar ytterligare så kan vi nog räkna med att normaliseringen av penningpolitiken inleds med en första räntehöjning i början av juli.

Skrivet av: Tor Borg

Live från Tynningö med Tor Borg