Mer huvudbry för Riksbanken - tillväxten accelererar mer än väntat

BNP-statistiken för det första kvartalet bekräftar den bild som annan statistik gett över den svenska ekonomins utveckling under början av 2010. Jämfört med för ett år sedan ökade BNP med 3,0 procent. Utfallet låg 1 procentenhet över vår prognos, som var den högsta bland samtliga prognosmakares. Det som drivit tillväxten det senaste året har främst varit hushållens konsumtion och lagerinvesteringar. Den offentliga konsumtionen har däremot vuxit ganska sakta och företagens investeringar i byggnader, maskiner och inventarier har minskat. Exporten och importen har ökat med omkring 4 procent, vilket är ganska litet jämfört med andra länder. Produktiviteten ökade med 2,9 procent vilket är glädjande för Riksbanken eftersom det antyder att inflationstrycket fortfarande är lågt.

Jämför med det fjärde kvartalet 2009 var uppgången 1,4 procent, den snabbaste kvartalstillväxten sedan början av 2006. Hushållens konsumtion ökade kraftigt, liksom utrikeshandeln. Även lagerinvesteringar bidrog till den snabba tillväxten medan den offentliga konsumtionen var oförändrad mellan kvartalen. En liten uppgång i investeringsaktiviteten kunde också noteras under det första kvartalet.

Annan statistik som publicerats idag stärker bilden av att återhämtningen i ekonomin rullar på. Utlåningssiffror för april visar på fortsatt hög tillväxt i utlåningen till hushållen och att utlåningen till företag börjat återhämta sig. Utfallet för statsbudgeten i april var bättre än väntat, delvis beroende på större skatteinbetalningar än väntat, vilket antyder att aktiviteten i ekonomin är hög. Omsättningen i detaljhandeln sjönk däremot oväntat i april, vilket kan vara en reaktion på tidigare uppgångar eller en följd av ökad försiktighet på grund av Greklandsoron, höga elpriser eller en förberedelse inför de ränteåtstramningar som väntas.

Det blir ingen lätt uppgift för Riksbanken att väga ihop alla faktorer vid nästa räntebeslut. Stark ekonomisk återhämtning, hög utlåningstillväxt och höga bostadspriser ska vägas mot stora mängder ledig produktionskapacitet (både i form av kapital och arbete), lågt inflationstryck och risken för att den internationella skuldkrisen sprider sig och får större effekter på både finansmarknader och på varu- och tjänstemarknader.

Skrivet av: Tor Borg

Bättre tillväxt men låg inflation

Dagens svenska ekonomiska statistik gav ingen klar indikation för om det blir en höjning eller inte vid Riksbankens räntemöte den 1 juli. Å ena sidan visar näringslivets planer på en ökning av investeringarna i år. Det ökar aktiviteten i ekonomin och skulle kunna tyda på en räntehöjning. Å andra sidan faller priserna i producentledet. Priserna på konsumtionsvaror i producentledet var i april drygt 4 procent lägre än i april förra året. Inflationstrycket lyser således med sin frånvaro, vilket talar för att höjningen av styrräntan skjuts fram till hösten.

I slutändan lär det ändå bli Riksbankens bedömning av vilka återverkningar de statsfinansiella problemen i en rad länder kommer att få för den svenska ekonomin som avgör när styrräntan kommer att höjas.

Skrivet av: Tomas Pousette

Högre arbetslöshet talar för att räntehöjning dröjer

Arbetslösheten i april var betydligt högre än väntat. Färsk statistik från Statistiska centralbyrån visar att andelen öppet arbetslösa var 9,8 procent medan vi och de flesta andra räknat med att den skulle vara cirka 9 procent. Förklaringen till den höga arbetslösheten var främst att arbetskraften ökat mer än väntat. Det är således överraskande många som söker och kan ta ett jobb.

Det positiva med statistiken var att sysselsättningen var stabil. Trenden för sysselsättningen har därmed varit positiv sedan förra hösten. Frågan är då vad som väger tyngst för Riksbanken vid nästa räntebeslut; att det finns fler som söker jobb eller att jobben gradvis ökar. Vår bedömning är att det allt mer lutar mot att Riksbanken kommer att lämna styrräntan oförändrad vid räntemötet den 1 juli. Då spelar givetvis också de statsfinansiella problemen i Europa en betydande roll.

Skrivet av: Tomas Pousette

Inte mycket till prisuppgång utanför storstadsregionerna

En jämförelse av småhusprisernas utveckling under de senaste trettio åren på kommunnivå visar ganska tydligt de stora regionala skillnaderna i Sverige, med kraftiga prisuppgångar i storstadsregionerna i södra delen av landet och stagnerande marknader på den norrländska landsbygden.

Mellan 1981 och 2009 har det genomsnittliga småhuspriset i Sverige som helhet ökat med drygt 400 procent - konsumentprisindex har under samma period ökat med ungefär 200 procent, och timlönen med omkring 350 procent. Bryter vi ned utvecklingen på kommuner så finner vi att i 34 av 290 kommuner har priserna ökat med mer än 500 procent. Med ett enda undantag ligger samtliga dessa kommuner inom pendlingsavstånd från Stockholm, Göteborg och Malmö - på 34:e plats hittar vi Kalmar med en prisuppgång på 508 procent.

I 88 kommuner har småhuspriserna däremot ökat mindre än 200 procent, dvs. mindre än vad priserna på varor och tjänster ökat under motsvarande tidsperiod. Bland dessa 88 kommuner hittar vi 38 kommuner i Norrland och 25 i västra Svealand (totalt finns det 54 respektive 53 kommuner i dessa regioner). Resterande kommuner i botten på listan är - med några få undantag - små landsbygdskommuner i Syd- och Mellansverige.

Skrivet av: Tor Borg

I pdf:en finns en lista över småhusprisutvecklingen på kommunnivå under åren 1981-2009

Live från Tynningö med Tomas Pousette

Déjà vu

Vid Riksbankens senaste räntemöte i april fanns det en majoritet för att höja styrräntan vid nästa räntemöte den 1 juli. De senaste veckorna har oron kring krisen i Grekland ökat men detta verkar inte ha förändrat Riksbankens inställning att en tidig räntehöjning är nödvändig.

Det är givetvis osäkert hur Greklandskrisen utvecklas och vilka effekter den kan få på den svenska ekonomin. Riksbankens förhållningssätt ger emellertid en känsla av något vi redan sett, déjà vu, nämligen den fortsatta höjningen av styrräntan hösten 2008 när finanskrisen redan var ett faktum.

Är verkligen inflationshotet så överhängande och uppgången i de svenska huspriserna så oroande att Riksbanken är beredd att ta risken att göra om misstaget från hösten 2008? Kanske får vi en viss ledning från de Riksbankstal som kommer att hållas de närmaste veckorna. Är det svenska huspriser eller krisen i euroområdet som man är mest orolig över?

Skrivet av: Tomas Pousette

Boräntenytt: Ökade risker, ökad osäkerhet

Den sydeuropeiska skuldkrisen har accelererat ytterligare och satt press på politiker och finansmarknader. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen har ökat och riskerna för att krisen ska sprida sig är uppenbara. I krislägen som det här kan det vara lönsamt att binda boräntan på längre tid.
Läs mer

Live från Tynningö med Tor Borg

Greklandskrisen märks på boräntorna

De statsfinansiella problemen i euroländerna i allmänhet, och i Grekland i synnerhet, börjar märkas på de svenska boräntorna. Riskbenägenheten på räntemarknaden har minskat och efterfrågan på säkra placeringar, som svenska statsobligationer, har ökat. Stigande interbankräntor och ökade kostnader för att finansiera kort utlåning med lång upplåning drar upp boräntorna med kort bindningstid. Skillnaden mellan räntor på bostadsobligationer och statsobligationer har ökat men nedgången i statsobligationsräntorna har varit så stor att de längre bundna boräntorna ändå kunnat sänkas.

Skillnaden mellan boräntor med lång och kort bindningstid har därmed minskat. Den bundna femåriga boräntan är efter dagens sänkning nere på 4,09 procent och den tioåriga bundna boräntan ligger på 4,94 procent. Med Riksbankens prognos för styrräntan, så väger det nu ganska jämnt mellan genomsnittet för den kortaste boräntan på tre månader under de kommande 1-5 åren och nuvarande längre bundna boräntor. Det förutsätter förstås att Greklandskrisen inte får Riksbanken att tänka om och dra ner på takten i de planerade höjningarna av styrräntan.

Skrivet av: Tomas Pousette

Dilemma för Riksbanken

Inflationen i april var lägre än väntat. Från april förra året har konsumentpriserna bara ökat med 1 procent. När effekten av lägre räntor räknas bort är inflationstakten 2,2 procent. Det är lite lägre än vad Riksbanken räknade med i den senaste prognosen.

Lågt inflationstryck och osäkerhet kring Greklandskrisens effekter talar för att Riksbanken kan avvakta till september innan styrräntan höjs. Samtidigt har export, industriproduktion och order utvecklats mycket starkt i mars. Det ser därmed ut som om BNP för första kvartalet kommer att bli bättre än vad vi och Riksbanken tidigare räknat med.

Det finns således argument både för en tidig och något senare höjning av styrräntan. Greklandskrisens fortsatta utveckling lär bli avgörande för om Riksbanken höjer styrräntan i juli eller i september.

Skrivet av: Tomas Pousette

Live från Tynningö med Tomas Pousette

Grekland och boräntorna

Helgens stora paket för att stabilisera finansmarknaden i euroområdet, och då i synnerhet i Grekland, har tagits emot positivt på finansmarknaderna. Stockholmsbörsen har gått upp starkt, svenska statsobligationsräntor har stigit rejält och kronan har stärkts kraftigt. I bästa fall får man nu tillräcklig med tid för att under ordnade former minska underskotten i statsfinanserna i länder som Grekland, Portugal, Spanien och Irland. Läget är emellertid fortfarande osäkert och det lär dröja innan vi verkligen ser att statsfinanserna i de svaga euroländerna är på rätt väg.

Hittills har Greklandskrisens effekt på de svenska boräntorna varit mild, jämfört med finanskrisen. Även om krisen fortsätter att gå åt rätt håll verkar det troligt att den får en viss dämpande effekt på Riksbankens planer att höja styrräntan. Fler länder kommer att ta större krafttag med att få ner budgetunderskotten, vilket dämpar efterfrågan på svensk export. Mycket talar för att den svenska finanspolitiken också blir mer försiktig framöver. Uppgången i korta bundna boräntor kan således bli något mindre än vad som var troligt innan Greklandskrisen blossade upp på allvar.

För de längre bundna boräntorna är effekten av krisen mer svårbedömd. Å ena sidan har statsobligationsräntorna fallit när riskbenägenheten minskat men å andra sidan har skillnaden mellan räntor på bostadsobligationer och statsobligationer ökat. Nettoeffekten på längre bundna boräntor har därför inte varit så stor. En kraftfull sanering av statsfinanserna i olika euroländer kan dock bidra till att uppgången i de svenska längre bundna boräntorna blir något mindre än vad vi räknade med tidigare.

Skrivet av: Tomas Pousette

"SBAB: En onödig reglering"

"Förslaget om bolånetak är en onödig återgång till något som liknar gamla regleringar. FI har dessutom fel när de menar att priserna inte kommer att påverkas. Det säger SBAB:s chefekonom Tomas Pousette."

Läs mer på Privata Affärer

Live från Tynningö med Tor Borg

Färre väljer korta bindningstider

Läs mer här

Tomas Pousette i SVT Debatt Valspecial

Kolla programmet på SVT Play