Hushållen har dragit ner förväntningarna på boräntan med den kortaste bindningstiden på 3 månader. I september bedömde hushållen att boräntan kommer att vara 3,32 procent på 1 års sikt, 3,99 procent på 2 års sikt och 4,35 procent på 5 års sikt. I augusti var motsvarande ränteförväntningar 3,41, 4,16 och 4,53 procent. Det visar Konjunkturinstitutets senaste barometer.
Det verkar troligt att argumenten för en försiktig höjning av Riksbankens styrränta som framförts med kraft av vice riksbankschef Lars Svensson och något försiktigare av vice riksbankschef Karolina Ekholm påverkat hushållens ränteförväntningar. Hushållens förväntningar om den egna ekonomin och om Sveriges ekonomi har blivit allt mer optimistiska, vilket borde tala för högre och inte lägre boräntor.
Splittringen i Riksbankens direktion om hur mycket styrräntan behöver höjas framöver ser alltså ut att få effekter för hushållens räntesyn. Det blir intressant att se om det blir majoriteten, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, eller Lars Svenssons mjukare linje som hushållen kommer att ha störst tilltro till.
Skrivet av: Tomas Pousette
onsdag 29 september 2010
torsdag 23 september 2010
Högre långa boräntor
I vår senaste konjunkturbedömning från slutet av augusti var prognosen att boräntorna skulle stiga till slutet av året. Hittills har prognosen stämt väl. Boräntorna med korta bindningstider har dragits upp av Riksbankens höjning av styrräntan i början av september och av förväntningar om ytterligare räntehöjningar. De långa marknadsräntorna har också stigit under september, vilket bidrar till att vi idag höjer bundna boräntor med bindningstider på 2-10 år med 0,05-0,09 procentenheter.
Prognosen om högre boräntor ser alltså ut att vara träffsäker. Nedgången för de långa marknadsräntorna igår visar emellertid att ränteutvecklingen inte är spikrak. Ett mjukt budskap från den amerikanska centralbanken och lite svag ekonomisk statistik var tillräckligt för att trycka ner de långa obligationsräntorna. Vår bedömning är att det mycket väl kan komma tillfälliga nedgångar i de längre bundna boräntorna framöver men att trenden ändå är uppåt.
Skrivet av: Tomas Pousette
Prognosen om högre boräntor ser alltså ut att vara träffsäker. Nedgången för de långa marknadsräntorna igår visar emellertid att ränteutvecklingen inte är spikrak. Ett mjukt budskap från den amerikanska centralbanken och lite svag ekonomisk statistik var tillräckligt för att trycka ner de långa obligationsräntorna. Vår bedömning är att det mycket väl kan komma tillfälliga nedgångar i de längre bundna boräntorna framöver men att trenden ändå är uppåt.
Skrivet av: Tomas Pousette
tisdag 21 september 2010
Lugnt på finansmarknaden efter valet
Trots att det inte ser ut att bli en majoritetsregering efter valet har finansmarknaden inte reagerat negativt. Istället har kronan fortsatt att stärkas och skillnaden mellan svenska och tyska långa obligationsräntor har varit stabil. Starka svenska statsfinanser och en stark tillväxt har vägt tyngre än den politiska osäkerheten.
Om de etablerade politiska partierna tar det ansvar som man säger sig vilja ta och samarbetar konstruktivt, så verkar det mindre troligt att finansmarknaden skulle förändra sin syn på svensk politisk risk. Ett första test på samarbetsviljan kommer i höstbudgeten, som ska lämnas till riksdagen senast den 12 oktober.
Valresultatet ger oss således hittills ingen anledning att ändra vår prognos för boräntorna, som redovisades i Boräntenytt den 8 september. De längre bundna boräntorna väntas stiga under de kommande månaderna men någon extra skjuts uppåt av valet verkar det inte bli.
Skrivet av: Tomas Pousette
Om de etablerade politiska partierna tar det ansvar som man säger sig vilja ta och samarbetar konstruktivt, så verkar det mindre troligt att finansmarknaden skulle förändra sin syn på svensk politisk risk. Ett första test på samarbetsviljan kommer i höstbudgeten, som ska lämnas till riksdagen senast den 12 oktober.
Valresultatet ger oss således hittills ingen anledning att ändra vår prognos för boräntorna, som redovisades i Boräntenytt den 8 september. De längre bundna boräntorna väntas stiga under de kommande månaderna men någon extra skjuts uppåt av valet verkar det inte bli.
Skrivet av: Tomas Pousette
torsdag 16 september 2010
Stigande bostadspriser trots bolånetak och räntehöjningar
Statistiken över prisutvecklingen på bostadsmarknaden under augusti visar på fortsatt stigande prisnivåer överlag. Tidigare tendens till prisnedgång under sommaren har vänts till uppgång under augusti i de flesta regioner. Jämfört med för ett år sedan är både bostadsrätts- och småhuspriserna drygt 9 procent högre (enligt Valueguard respektive SCB). På bostadsrättsmarknaden har prisökningen varit lite lägre i Malmö och Göteborg än vad den varit i Stockholm och andra städer. På småhusmarknaden har priserna ökat snabbast i de tre storstadsregionerna och Dalarna medan Blekinge, Västerbotten och Värmland släpar efter.
Framöver kommer bostadsmarknaden att dras åt olika håll. Det finns en tilltagande bostadsbrist i flera regioner på grund av att bostadsbyggandet inte hållit takten med den demografiska utvecklingen. Den starkare konjunkturen innebär också högre hushållsinkomster, bättre arbetsmarknad, stigande framtidstro och därmed ökande efterfrågan på bostäder. Dessa drivkrafter kommer att balanseras av kommande räntehöjningar och andra åtgärder (exempelvis bolånetaket) som gör det dyrare att finansiera bostadsköp. Vi räknar med att den underliggande bostadsefterfrågan är så stark att prisuppgången kommer att fortsätta framöver, men i en betydligt blygsammare takt än vi vant oss vid de senaste åren.
Skrivet av: Tor Borg
Framöver kommer bostadsmarknaden att dras åt olika håll. Det finns en tilltagande bostadsbrist i flera regioner på grund av att bostadsbyggandet inte hållit takten med den demografiska utvecklingen. Den starkare konjunkturen innebär också högre hushållsinkomster, bättre arbetsmarknad, stigande framtidstro och därmed ökande efterfrågan på bostäder. Dessa drivkrafter kommer att balanseras av kommande räntehöjningar och andra åtgärder (exempelvis bolånetaket) som gör det dyrare att finansiera bostadsköp. Vi räknar med att den underliggande bostadsefterfrågan är så stark att prisuppgången kommer att fortsätta framöver, men i en betydligt blygsammare takt än vi vant oss vid de senaste åren.
Skrivet av: Tor Borg
torsdag 9 september 2010
Stark tillväxt och låg inflation
Igår rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) att tillväxten i ekonomin under andra kvartalet var betydligt starkare än vad som preliminärt beräknades i slutet av juli. BNP-tillväxten, jämfört med andra kvartalet förra året, skrevs upp från 3,7 till 4,6 procent. Idag redovisar SCB att konsumentpriserna var oförändrade från juli till augusti. Prisökningarna från augusti förra året var bara 0,9 procent. Rensat för effekten av sänkta räntor var inflationstakten något högre men ändå bara 1,4 procent.
Stark tillväxt och låg inflation är en gynnsam kombination. Förklaringen är förstås den kraftiga konjunkturnedgången i samband med finanskrisen. Det är lätt att överträffa den låga produktionen förra året och det finns fortfarande mycket lediga resurser i ekonomin, vilket håller nere inflationstrycket. Förstärkningen av kronan gör också sitt till för att hålla nere importpriserna.
Vi räknar med att tillväxten dämpas under andra halvåret och att inflationstrycket bara stiger måttligt framöver. Därför måste Riksbanken snart slå av på takten i räntehöjningarna för att inte bromsa in ekonomin för mycket och skapa en för låg inflation. Två eller tre räntehöjningar till, sedan är det dags för en paus.
Skrivet av: Tomas Pousette
Stark tillväxt och låg inflation är en gynnsam kombination. Förklaringen är förstås den kraftiga konjunkturnedgången i samband med finanskrisen. Det är lätt att överträffa den låga produktionen förra året och det finns fortfarande mycket lediga resurser i ekonomin, vilket håller nere inflationstrycket. Förstärkningen av kronan gör också sitt till för att hålla nere importpriserna.
Vi räknar med att tillväxten dämpas under andra halvåret och att inflationstrycket bara stiger måttligt framöver. Därför måste Riksbanken snart slå av på takten i räntehöjningarna för att inte bromsa in ekonomin för mycket och skapa en för låg inflation. Två eller tre räntehöjningar till, sedan är det dags för en paus.
Skrivet av: Tomas Pousette
onsdag 8 september 2010
Hög tillväxt, låg inflation, låga räntor
Flera prognosmakare har reviderat upp sin syn på tillväxten de senaste månaderna. TNS SIFO Prospera gör en återkommande undersökning av förväntningarna på tillväxt, inflation, löner, räntor och växelkurs bland inköpschefer, penningmarknadsaktörer och arbetsmarknadsorganisationer. Av denna framgår ganska tydligt hur mycket tillväxtförväntningarna har ökat. Mellan juli och september har den förväntade tillväxten på ett års sikt stigit från 1,7 till 3,1 procent, en marknt uppgång på bara två månader. Med tanke på dagens upprevidering av BNP-statistiken så kan nog förväntningarna ha stigit ännu lite till i nästa mätning.
Tillväxtförväntningarna på 2 och 5 års sikt har också stigit en del. Inflationsförväntningarna är i princip oförändrade, inflationen väntas ligga kring Riksbankens inflationsmål. Inte heller förväntningarna på Riksbankens reporänta har förändrats särskilt mycket. Reporäntan väntas vara 1,3 procent om ett år att jämföra med 1,0 procent i julimätningen. På 2 och 5 års sikt har ränteförväntningarna sänkts något. De långsiktiga ränteförväntningarna förefaller låga med tanke på att Riksbanken själv bedömer att en normal reporänta ska ligga kring 3,75 procent. Läs mer om hur splittrade ränteförväntningarna är och effekterna av denna splittring i senaste boräntenytt.
Skrivet av: Tor Borg
Tillväxtförväntningarna på 2 och 5 års sikt har också stigit en del. Inflationsförväntningarna är i princip oförändrade, inflationen väntas ligga kring Riksbankens inflationsmål. Inte heller förväntningarna på Riksbankens reporänta har förändrats särskilt mycket. Reporäntan väntas vara 1,3 procent om ett år att jämföra med 1,0 procent i julimätningen. På 2 och 5 års sikt har ränteförväntningarna sänkts något. De långsiktiga ränteförväntningarna förefaller låga med tanke på att Riksbanken själv bedömer att en normal reporänta ska ligga kring 3,75 procent. Läs mer om hur splittrade ränteförväntningarna är och effekterna av denna splittring i senaste boräntenytt.
Skrivet av: Tor Borg
fredag 3 september 2010
torsdag 2 september 2010
Riksbanken vill bromsa ekonomin
Riksbanken höjde, som väntat, styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Prognosen för styrräntan under de närmaste tre åren lämnades också oförändrad. Styrräntan väntas höjas till 2,1 procent till hösten 2011, till 3,1 procent hösten 2012 och till 3,8 procent hösten 2013. Förändringarna i riksbankens prognoser av svensk tillväxt och inflation var marginella.
Det mesta talar för att styrräntan fortsätter att höjas med 0,25 procentenheter vid de två kommande räntemötena i oktober och december. Därefter är det troligt att räntehöjningarna går in i ett lugnare tempo och att styrräntan hålls oförändrad vid några av räntemötena.
Riksbanken påpekar alltid att ränteprognoserna kan behöva förändras i ljuset av ny information. För närvarande delar emellertid Riksbanken vår bedömning att vi inte står inför ett nytt kraftigt bakslag i den internationella konjunkturen.
Skrivet av: Tomas Pousette
Det mesta talar för att styrräntan fortsätter att höjas med 0,25 procentenheter vid de två kommande räntemötena i oktober och december. Därefter är det troligt att räntehöjningarna går in i ett lugnare tempo och att styrräntan hålls oförändrad vid några av räntemötena.
Riksbanken påpekar alltid att ränteprognoserna kan behöva förändras i ljuset av ny information. För närvarande delar emellertid Riksbanken vår bedömning att vi inte står inför ett nytt kraftigt bakslag i den internationella konjunkturen.
Skrivet av: Tomas Pousette
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
