Tidig räntehöjning allt mer trolig

Den svenska konjunkturen går bättre än väntat. Det visar nästan all ekonomisk statistik som kommit under de senaste dagarna. Hushållen är allt mer optimistiska och har en stark köplust och företagen ser ljusare på framtiden i de flesta branscher.


När bokslutet för den svenska ekonomin under fjärde kvartalet 2009 presenteras den 1 mars kommer det emellertid troligen att vara ganska blekt. Vi tror att BNP står kvar och stampar på ungefär samma nivå som under tredje kvartalet. Den svenska ekonomin ser inte ut att ha följt med i den starka amerikanska uppgången, utan följer mer den svagare tillväxten i euroområdet.

Fjärde kvartalet i fjol ligger emellertid bakom oss och första kvartalet i år lär bli betydligt bättre. Minoriteten i Riksbanken, som argumenterar för en höjning av styrräntan redan i juli, ser ut att få ökat stöd för sin linje.

Skrivet av: Tomas Pousette

Vi går mot bättre tider enligt senaste statistiken

Konjunkturinstitutets senaste barometer som mäter företagens och hushållens syn på det ekonomiska läget under februari visar att den svenska ekonomin med raska steg är på väg ut ur finanskrisen och lågkonjunkturen. För tionde månaden i rad steg stämningsläget och har nu nått nivåer som ligger klart över det historiska genomsnittet. Senast hushåll och företag var så optimistiska var i slutet av 2007.


Bland företagen har konjunkturen stärkts i nästan samtliga branscher. I detaljhandeln och hos många konsultföretag råder det högtryck och även i tillverkningsindustrin ser man allt ljusare på framtiden. Enda sektorn som släpar efter är byggindustrin men även där har optimismen börjat spira. Bland hushållen verkar synen på ekonomin ha tagit ett skutt uppåt under februari. Inte minst har förväntningarna om arbetslösheten blivit betydligt mer optimistiska.

Ytterligare glädjande nyheter kom från statistiken över utlåningen till företag och hushåll under januari. Under 2009 gick utvecklingen på lånemarknaden isär, utlåningen till företagen sjönk medan utlåningen till hushåll ökade. Denna tudelning av ekonomin har oroat många bedömare, inte minst Riksbanken. Under januari har emellertid utlåningen till hushåll bromsat in medan utlåningen till företag ökat för första gången på nästan ett år.

Skrivet av: Tor Borg

Avtalsrörelsen viktig för Riksbanken

Två ledamöter förordade en höjning av styrräntan redan i juli men majoriteten bedömde att det var ungefär lika troligt med en räntehöjning i september som i juli. Det visar protokollet från Riksbankens senaste räntemöte. Vi tror fortfarande att den första räntehöjningen dröjer till hösten men sannolikheten för att den kommer redan till sommaren har ökat.

Avtalsrörelsen lyftes fram av vice riksbankschef Svante Öberg som en särskilt osäker faktor. I den penningpolitiska rapporten finns också två alternativa prognoser för styrräntan med högre och lägre löneökningar än huvudscenariots cirka 2,5 procent. De närmaste veckorna får vi se vilket av dessa alternativ som är mest troligt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Paus i bostadsbyggandet

Bostadsbyggandet under förra året var det lägsta sedan 1999. I hela landet började det bara byggas cirka 15 000 nya lägenheter i småhus och flerbostadshus. Det visar färska uppgifter från Statistiska centralbyrån. De preliminära siffrorna tyder på att bostadsbyggandet fortsatte att vara lågt även under fjärde kvartalet.


Byggföretagen har reagerat snabbt med att dra ner aktiviteten under finanskrisen. Osäker efterfrågan på bostäder och hårdare villkor för finansieringen har bidragit till nedgången. De börsnoterade byggföretagens senaste rapporter tyder emellertid på att botten är nådd och att bostadsbyggandet börjar öka igen i år.

Bostadspriserna har fått stöd av det låga utbudet när byggandet gått på sparlåga. Även om bostadsbyggandet nu kommer igång igen sker uppgången från en mycket låg nivå. Det lär således inte bli ett ökat utbud av bostäder som kommer att dämpa bostadspriserna.

Skrivet av: Tomas Pousette

Andra steget i räntetrappan

Ränteuppgång på gång, var rubriken i det nummer av Boräntenytt som vi publicerade den 17 februari. Redan idag höjs SBAB:s boräntor med bindningstider på 2-7 år med 0,06-0,13 procentenheter. Vi räknar med att boräntorna med dessa bindningstider stiger ytterligare med ungefär en kvarts procentenhet till sommaren. Även den kortaste tremånadersräntan börjar då så sakta smyga uppåt.


Det första steget uppåt i räntetrappan togs redan i mitten av januari och nu kommer det andra steget. Även om den inte kommer att vara spikrak, så kommer räntetrenden att vara uppåtriktad. Läs mer i Boräntenytt om vår syn på boräntorna på lite längre sikt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Tveksamma småhuspriser

Priserna på småhus minskade med 0,5 procent från december till januari, enligt Statistiska centralbyråns Småhusbarometer. Nedgången följde på en stadig ökning sedan april. Januari brukar annars vara en bra månad prismässigt. De senaste sex åren har småhuspriserna ökat med i genomsnitt 0,3 procent i januari.

Är det första tecknet på en svagare utveckling av huspriserna som vi ser? Statistiken är fortfarande preliminär och baseras inte på alla köp. Fjärde kvartalet förra året ingick bara 62 procent av de totala köpen i den preliminära rapporteringen.

I SBAB:s senaste Mäklarbarometer var prognosen att bostadspriserna skulle fortsätta upp under första kvartalet. Det kan emellertid inte uteslutas att de olika förslagen från Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen om skärpta regler på bolånemarknaden redan börjar få en dämpande effekt.

Skrivet av: Tomas Pousette

Svensk tillväxt släpar efter

På många sätt har Sverige kommit lindrigare undan finanskrisen än andra länder. Inga större banker har gått omkull, bostadspriserna har återhämtat sig, räntorna har kunnat sänkas till rekordlåga nivåer och regeringen har kunnat satsa extra pengar på att stimulera ekonomin. När det gäller tillväxten i BNP-termer tillhör dock Sverige de länder som drabbats hårdast. Det finns nu BNP-utfall för det fjärde kvartalet 2009 publicerade för ett flertal länder. Svensk BNP-statistik publiceras dock inte förrän 1 mars så vi utgår från Riksbankens prognos för det fjärde kvartalet, även för Danmark och Norge så utgår vi från prognoser.


En jämförelse med några utvalda länder visar att BNP föll förhållandevis mycket i Sverige, 6,3 procent från toppen det första kvartalet 2008 till botten det första kvartalet 2009. I vår jämförelse är det bara Japan och Danmark som kan matcha detta fall. Mellan det första och fjärde kvartalet 2009 beräknas BNP ha återhämtat sig med knappt 1 procent i Sverige (om Riksbankens prognos stämmer). Även detta ligger i den lägre delen, bara i EMU och Storbritannien har återhämtningen varit långsammare.

Skrivet av: Tor Borg

Ny konjunkturrapport - Tudelad konjunktur i Malmö-regionen

Konjunkturen i Malmöregionen har vänt upp under hösten och vintern. Konjunkturläget under fjärde kvartalet var normalt eller starkare än normalt i alla branscher utom byggindustrin där det fortfarande är svagt. Särskilt starkt är konjunkturläget i vissa delar av detaljhandeln och tjänstesektorn. Även på bostadsmarknaden är efterfrågan stark och priserna stiger.


Tack vare en diversifierad industristruktur har Malmöregionen drabbats mindre hårt av finanskrisen än många andra regioner. Förtroendeindikatorn för näringslivet i Stor-Malmö, som är ett mått på konjunkturläget, har utvecklats i linje med riksgenomsnittet de senaste åren. Från botten i början av 2009 har förtroendet bland företagen i regionen gradvis stärkts och ligger nu något över det historiska genomsnittet. Detta är den högsta nivån på nästan två år.

Ladda ned rapporten

Riksbanken närmar sig SBAB

Vid gårdagens räntemöte beslöt en oenig Riksbank att ändra sin prognos för styrräntan. Beslutet var något oväntat för de flesta. Vi hade väntat oss att justeringen av räntebanan skulle komma vid ett senare möte. Motiveringen var att en fortsatt normalisering på finansmarknaderna och en något starkare utveckling av ekonomin än vad som väntades i december innebär att nedåtrisken för tillväxt och inflation är lägre nu. Därmed kan normaliseringen av penningpolitiken flyttas fram något. Riksbanken räknar nu med att höja styrräntan för första gången i juli eller september, tidigare var det oktober som gällde. Å andra sidan bedömer man nu att räntehöjningarna kan bli lite långsammare framöver. Exempelvis väntas reporäntan ligga på 2,75 procent i början av 2012 mot tidigare förväntade 3 procent. I och med Riksbankens prognosändring så ligger deras ränteprognos nu väldigt nära vår egen. Vi räknar med en marginellt svagare ränteuppgång under 2011 men en något snabbare uppgång under 2012.


Skrivet av: Tor Borg

Ketchupeffekt för industrin

När man skakar på ketchupflaskan kommer ingenting men sedan kommer plötsligt allt på en gång. Det kan vara något liknande som vi kommer att få se för industrin. Industrins produktion minskade med 3,8 procent från tredje till fjärde kvartalet. Samtidigt ökade leveranserna med 0,4 procent, vilket innebär att lagren fortsatt att dras ner.


Utvecklingen av industriproduktionen under loppet av fjärde kvartalet inger emellertid hopp; en usel start i oktober följdes av en stabilisering i november och bra fart i december. Industrins orderingång föll visserligen tillbaka i december men ökade hyfsat i oktober och november.

Neddragningen av industrins lager bör nu gå mot sitt slut och ökad orderingång bör snart leda till ökad produktion. Det kan således bli en rejäl ketchupeffekt för industrin när det väl börjar.
Skrivet av: Tomas Pousette

Pressmeddelande: SBAB:s rörelseresultat för 2009 ökade till 1289 mnkr

Ladda ned pressreleasen

Riksbankens huvudbry

Hur stark är egentligen den svenska ekonomin? Konjunkturen är i hög grad tudelad. Produktionen i tjänstesektorn ökade med 1 procent från tredje till fjärde kvartalet, enligt färska uppgifter från Statistiska centralbyrån. Industriproduktionen däremot minskade troligen med 2-3 procent. Tittar man på efterfrågan i ekonomin under fjärde kvartalet ser det ut som om den i bästa fall låg kvar på ungefär samma nivå som under tredje kvartalet.

Den förväntade styrkan i konjunkturuppgången lyser således än så länge med sin frånvaro. Fjärde kvartalet förra året är emellertid historia och första kvartalet i år verkar bli bättre att döma av olika enkätundersökningar. Positiva enkäter lär emellertid inte vara tillräckliga för att Riksbanken ska förändra sin räntebana vid nästa räntemöte den 10 februari. Vi tror att Riksbanken håller fast vid sin tidigare räntebedömning även om man justerar upp sin prognos för arbetsmarknaden.

Skrivet av: Tomas Pousette

Inför nästa veckas Riksbanksmöte...

Ibland kan andra centralbankers agerande ge en liten hum om hur vår egen centralbank, Riksbanken, kan tänkas agera framöver. I veckan har fyra centralbanker hållit räntemöte, två som redan börjat höja räntan (Australien och Norge) och två som inte rört räntan (Storbritannien och EMU). Ingen av dessa fyra ändrade räntan eller gjorde några andra förändringar av penningpolitiken. Generellt verkar centralbankerna befinna sig i ett vänta-och-se-läge där de säger sig avvakta och utvärdera effekterna av penningpolitiken. I Australiens och Norges fall observerar man hur hushåll och företag reagerar på de räntehöjningar som gjordes i slutet av 2009. I Storbritannien och EMU följer man noga hur de låga räntorna och andra penningpolitiska åtgärder påverkar ekonomin.

Sammantaget talar dessa centralbankers agerande för att inte heller Riksbanken kommer med några överraskningar nästa vecka. En liten finjustering har redan gjorts i och med dagens åtstramning av villkoren för Riksbankens lån till bankerna med löptider på tre månader och längre. Nästa förändring blir med största sannolikhet en höjning av styrräntan eller ränteprognosen. Vår bedömning är dock att majoriteten av direktionsledamöterna anser att det är för tidigt att göra några förändringar redan nu. Det lär emellertid bli ett oenigt beslut, precis som de tidigare varit.

Skrivet av: Tor Borg

Pressmeddelande SBAB:s Mäklarbarometer - Nya toppnoteringar för bostadspriserna

Ladda ned pressreleasen

Mäklarbarometern kvartal 4: 2010

Ladda ned Mäklarbarometern 4, 2010

Optimism på bostadsmarknaden

Det var bra drag på både bostadsrätts- och småhusmarknaden i storstadsregionerna under det fjärde kvartalet. De mäklare som tillfrågas i mäklarbarometern, vår egen marknadstermometer, räknar med att den gynnsamma utvecklingen fortsätter under det första kvartalet i år. Budgivningen väntas öka ytterligare, priserna stiga och försäljningen bedöms gå allt snabbare. På lite längre sikt finns det dock mycket som talar för att högtrycket på bostadsmarknaden kommer att bedarra. Följer Riksbanken sin plan och börjar höja styrräntan i höst så lär vi få en inbromsning senast då.


Skrivet av: Tor Borg

Bolåntagarna har is i magen

Det syns ännu inga tecken på att bolåntagarna ändrat sina räntestrategier. Fortfarande väljer mer än 90 procent kortast möjliga bindningstid både vid nyutlåning och villkorsändringar. Det visar SBAB:s månadsstatistik över utlåningen till privatkunder under januari 2010.


Intresset för den kortaste bundna boräntan var fortsatt stort i januari. Andelen bolån med den kortaste bundna boräntan på 3 månader ökade från 90 procent i december till 91 procent i januari medan andelen med bindningstider på 1-4 år minskade från 9 till 8 procent och andelen med bindningstider på 5-10 år var oförändrad på 1 procent.

Läs hela pressmeddelandet

Riksbanken är nöjd med lönebildningen men ser vissa risker

Riksbankschef Svante Öberg utvecklar Riksbankens syn på lönebildningen, i ett tal idag. På det stora hela tycker Riksbanken att lönebildningen har fungerat bra de senast tio, femton åren. Framöver räknar Riksbanken med att lönerna ökar med omkring 2,5 procent under 2010-2012.


Kvardröjande osäkerhet om tillståndet på finansmarknaderna och styrkan på konjunkturuppgången tillsammans med låga internationella pris- och löneökningar och ett lågt resursutnyttjande, både på arbetsmarknaden och på andra marknader, bidrar till den låga löneökningstakten. Tudelningen av ekonomin, med en stark inhemsk sektor och en svag exportsektor, kan ställa till problem i lönerörelsen, enligt Öberg. Skillnaderna mellan branscher och mellan regioner är större än på mycket länge. Detta skulle kunna störa samordningen och det finns därför en risk att löneökningarna kan dra iväg.

Tudelningen på lånemarknaden, med stigande hushållsutlåning och sjunkande företagsutlåning är också något som oroar Riksbanken. Färska siffror för december visar att denna utveckling fortsätter. Utlåningen till hushåll, som till största delen är bolån, ökade med 9,3 procent mellan december 2009 och december 2010. Utvecklingen under de senaste månaderna tyder inte på att det sker någon inbromsning, snarare har utlåningstakten accelererat. Företagsutlåningen har däremot fallit med 5,3 procent det senaste året och visar tecken på att falla allt snabbare.

Riksbanken sitter i ett litet dilemma för närvarande. Räntevapnet är trubbigt när olika delar av ekonomin går i olika fart. Höjer man styrräntan för att motverka den snabba skulduppbyggnaden i hushållssektorn så skadar man företagens investeringsplaner. Troligtvis kommer diskussionen om andra politiska ingrepp på lånemarknaderna att bli allt större under våren.

Skrivet av: Tor Borg

Tillväxten fortsätter men inte så snabbt som förväntat

Dagens svenska statistikskörd visar att återhämtningen fortsätter men utfallen var i genomsnitt under förväntan. Fortfarande ger de olika ekonomiska indikatorerna inte riktigt en samstämmig bild av hur starkt ekonomin utvecklas. Sammantaget är det därför, i nuläget, svårt att se någon större anledning för Riksbanken att tidigarelägga räntehöjningarna.

Arbetslösheten i december var 8,6 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, lite högre än väntat. Antalet sysselsatta var 1,5 procent färre och antalet arbetade timmar 3 procent färre än under samma månad i fjol. Säsongrensade siffror visar dock att sysselsättningen ökat något under hösten och vintern.

Efter en liten nedgång i november så steg omsättningen i detaljhandeln marginellt under december, i säsongrensade termer. Jämfört med december i fjol var uppgången dock 4,5 procent. Även om utfallet visar att konsumtionen fortfarande tuffar på så var det lite lägre än väntat.

Konjunkturinstitutet januaribarometer över stämningsläget bland företag och hushåll visar att synen på det ekonomiska läget förbättrats. Bland industriföretag och hushåll var dock uppgången lite lägre än väntat. I detaljhandeln steg optimismen till rekordnivåer. Även i tjänstesektorn har stämningsläget förbättrats snabbt de senaste månaderna. Byggindustrin släpar efter men även där verkar nu pessimismen avta.

Skrivet av: Tor Borg

Inflationsförväntningarna stiger men inflationen kommer att sjunka

Både inflation och inflationsförväntningar har stigit den senaste tiden. Enligt Prosperas senaste mätning så steg både kortsiktiga och långsiktiga inflationsförväntningar hos de största aktörerna på den svenska penningmarknaden med någon tiondels procentenhet mellan december och januari. Troligtvis är det högre elpriser, stigande råvarupriser och en svagare krona som ligger bakom uppjusteringen. Nu väntas inflationen bli 1,6 procent på ett års sikt, 2,4 procent på två års sikt och 2,3 procent på fem års sikt. Trots uppgången ligger förväntningarna ganska väl i linje med både Riksbankens inflationsmål på 2 procent och den inflationsprognos som Riksbanken presenterade i december.


Vi räknar med att den underliggande inflationen, där räntorna räknats bort, faktiskt kommer att gå ned en del under 2010. Ett lågt kapacitetsutnyttjande i ekonomin och mycket lediga resurser kommer att hålla nere både pris- och löneökningar under 2010. Ett exempel där inflationen kommer att gå ned är hyresmarknaden. Enligt hyresgästföreningen landar årets hyreshöjningar på i genomsnitt 1,4 procent vilket är en halvering jämfört med 2009. Den inflationsrisk som ändå finns hänger främst samman med prisutvecklingen på internationella råvarumarknader.

Skrivet av: Tor Borg